https://www.mdu.se/

The 2030 Agenda consists of environmental, economic, and social perspectives with 17 universal sustainability goals with 169 targets for the world to meet by the year 2030. Sweden is historically known for its sustainability work, and the Swedish government decided to continue that work by making an action plan for the 2030 Agenda with the expectation that municipalities and regions will execute most of the work. The targets were initially presented with individual global indicators so that progress can be measured, the Swedish government decided to provide more useful indicators for the municipalities’ monitoring process. The problem is that most Swedish municipalities have not yet started to implement the Agenda even though there are only ten years left to accomplish it. There is a lack of research done on the 2030 Agenda on a municipal level, so it is difficult to know what is stopping municipalities from adopting the 2030 Agenda. Therefore, the purpose of this study is to identify crucial factors affecting the undertaking regarding the implementation and measurement of the 2030 Agenda for Swedish municipalities.

Thirteen people representing the three segments; politicians, strategists, and operational offices, from five different municipalities, were interviewed for this study. The chosen municipalities were Gothenburg, Malmö, Umeå, Norrköping, and Västervik. The municipalities are at various stages of implementing the Agenda, and this provided a realistic and fair view of the crucial factors affecting them. These interviews were complemented with three pre-study interviews to, together with literature study, accommodate triangulation. All interviews were semi-structured to allow the interview subjects to speak freely about their view of the implementation and monitoring process regarding the Agenda.

This study concludes that many factors are affecting the implementation of the 2030 Agenda. Depending on strength and weaknesses in each municipality and segment, the experiences of struggles vary. The synoptic conclusion is that the Agenda requires committed and knowledgeable leaders; a cross-sectional way of working within the organisation; collaborations with both private and public stakeholders but also research institutions; information and educational activities for the organisation, stakeholders and citizens; a holistic view where all three perspectives are handled simultaneously; integration of the Agenda in existing governance documents, processes, and systems; behavioural change in citizens; allocation of resources for this cause; execute proper analyses and assessments both for implementation and monitoring of all targets.

The implementation benefits from having networks where an exchange of experiences can take place; a dedicated team pursuing the implementation; getting national support in forms of resources, guidance or change of regulations; following the Municipal Adaptation Plan, MAP, process for strategic planning.

Agenda 2030 består av 17 globala hållbarhetsmål med 169 delmål som världens länder ska uppfylla till år 2030. Agendan upprätthåller ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv. Sverige är känt för sitt hållbarhetsarbete och den svenska regeringen bestämde sig att för att fortsätta detta arbete genom att utveckla en handlingsplan för Agenda 2030. Mestadelen av det arbete som krävs för att uppnå målen i Agenda 2030 förväntas utföras av kommuner och regioner. För att kunna mäta utvecklingen så har delmålen blivit tillägnade globala indikatorer, regeringen har sett till att tillhandahålla fler indikatorer som är bättre anpassade för svenska förhållanden. Ett problem är att de flesta kommuner inte har påbörjat processen med att implementera Agendan i sin verksamhet och det är bara 10 år kvar innan målen ska vara uppfyllda. Det finns en brist på studier gällande Agenda 2030 på en kommunal nivå, det är därför svårt att avgöra vad som hindrar kommunerna från att ta till sig agendan. Därmed så är studiens syfte att identifiera avgörande faktorer som påverkar implementeringen och uppföljningen av Agenda 2030 i svenska kommuner.

Tretton personer som representerar tre olika segment från fem olika kommuner blev intervjuade. Segmenten bestod av politiker, strateger och förvaltningar och de utvalda kommunerna var Göteborg, Malmö, Umeå, Norrköping och Västervik. Dessa kommuner har kommit olika långt i sin implementeringsprocess och kunde därmed ge en trovärdig och verklig bild av vilka faktorer som påverkar dem. Dessa intervjuer kompletterades, tillsammans med den vetenskapliga litteraturen, med intervjuer från en förstudie för att på så sätt skapa triangulering. Alla intervjuer var semistrukturerade för att ge intervjuobjektet friheten av själv beskriva sin bild av implementering och uppföljning av agendan.

Studien kommer fram till att det är många faktorer som påverkar implementationen av Agenda 2030. Beroende på kommunernas och segments olika styrkor och svagheter så varierar deras problem. Den övergripande slutsatsen är att Agendan behöver en engagerad, villig och kunnig ledning; tvärsektionellt arbetssätt; samarbeten med privata och statliga intressenter men även forskningsinstitut; information och kunskapshöjande aktiviteter för organisationen, intressenter och invånare; ett holistiskt förhållningssätt där alla tre perspektiven hanteras simultant; integrering av Agendan i befintliga dokument, processer och system; beteendeförändring hos invånare; dedikerade resurser för detta ändamål; utföra tillräckligt med analyser och utvärderingar gällande på implementering och uppföljning av alla delmålen.

Implementeringen gynnas även från att ha nätverk där erfarenhetsutbyte kan ske; en arbetsgrupp dedikerad till implementeringen av Agenda 2030; nationell hjälp i form av resurser, vägledning och förändring av regelverk; följa the Municipal Adaptation Plan, MAP, vid strategisk planering.