Syftet med den här studien var att undersöka hur olika förskollärare och barnskötare beskriver barn i behov av stöd samt vad de anser att de får för förutsättningar att kunna möta dem i utbildningen. Studien tog sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv men där även ramfaktorteorin lyftes in. Teorierna tolkades påverka och samspela med varandra. Utifrån intervjuerna med informanterna framkom en gemensam bild av det kompetenta barnet och ett relationellt arbetssätt samtidigt som hinder utgjorde begränsningar i deras arbete med inkludering. Informanterna beskrev en stram ekonomi med följder som brist på resurser och kompetens samt stora barngrupper, vilket vi tolkar kan ge ett mer punktuellt arbetssätt och förhållningssätt. Studien lyfter hur pedagogerna trots sina begränsningar strävar efter att arbeta relationellt och inkluderande där alla barn får möjlighet att bli sitt bästa jag.