Sammanfattning
Bakgrund: Demens är en diagnos för en rad olika symptom som uppkommer på grund av hjärnskador där minnet försämras och som påverkar kognitiva förmågor negativt. Tidigare forskning påvisar att både sjuksköterskor och patienter upplever utmaningar i samband med sjukdomen. Dock kan även positiva aspekter förekomma trots sjukdomens negativa påverkan. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vara vårdare till närstående med demenssjukdom. Metod. En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Att uppleva påfrestningar. Att uppleva förlust och Att få livskraft. Att vara anhörigvårdare till någon med demenssjukdom innebar en del oväntade påfrestningar för anhörigvårdare. Trots det kunde anhörigvårdare finna mening med vårdandet av sin närstående och hitta styrka att orka leva i deras tillvaro. Slutsats: Att vara anhörigvårdare till närstående med demenssjukdom kan vara påfrestande för anhörigvårdare. Anhörigvårdare behöver stöd från vårdpersonal och att de blir sedda av vårdpersonal genom bemötande. Genom att öka förståelse och kunskap för hur det är att vara anhörigvårdare till närstående med demenssjukdom kan sjuksköterskan tillgodose, bemöta och stödja anhörigvårdare på en individanpassad nivå där människan ses som en unik enhet av kropp, själ och ande.