Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av befolkningen och anses idag vara en av dem vanligaste folksjukdomar i Sverige som kommer med stigande ålder. Tidigare studier har visat att livet med hjärtsvikt innebär en nedsatt fysisk förmåga, vilket i sin tur leder till ett begränsat liv med psykiska och sociala förluster. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades med hjälp av beskrivande syntes. Resultat: Patienter som lever med hjärtsvikt kan uppleva en minskad kontroll över vardagen orsakad av framför allt funktionsförlust, men även av bristande kunskaper om hjärtsvikt. Detta leder vidare till psykosocial tillbakadragande, till minskad autonomi och förekomst av intensiva känslor som skuld, skam och frustation. Trots alla dessa konsekvenser har en del förmåga att anpassa sig till situationen genom att ändra livsstilen eller med hjälp från vänner och familj. Slutsats: Patienter med hjärtsvikt behöver mycket stöd i vardagen. Patientmedverkan och egenvård står centralt i vård och omvårdnad av patienter med hjärtsvikt. Genom patientutbildning ökar delaktigheten i vården och med detta en personbaserad vård kan utformas i syftet för att förbättra vardagen för patienter med hjärtsvikt.
Nyckelord: Egenvård, Kvalitativ studie, Patient, Upplevelse
Background: Heart failure affects approximately two percent of the population and is currently considered to be one of the most common folk diseases in Sweden and that becomes more common with aging. Previous studies have shown that live with heart failure means a reduced physical ability, which in turn leads to a limited life with mental and social losses. Aim: To illustrate patients' experiences of living with heart failure. Method: A systematic literature study in which ten qualitative articles were examined and analyzed using descriptive synthesis. Result: Patients living with heart failure may experience reduced control over everyday life caused primarily by loss of function, but also by the lack of knowledge of heart failure. This further leads to psychosocial withdrawal, reduced autonomy, and the presence of intense emotions such as guilt, shame, frustration, etc. Despite all these consequences of heart failure, some have the ability to adapt to the situation by changing the lifestyle or with help from friends and family. Conclusion: Patients with heart failure need support very much in everyday life. Self-involvement and self-care have a central role in the care and nursing of patients with heart failure. Through patient education, participation in healthcare increases and a personal care can be designed for the purpose of improving everyday life for patients with heart failure.
Keywords: Experience, Patient, Selfcare, Qualitative study