https://www.mdu.se/

Bakgrund

Chefer inom offentlig verksamhet kommer ställas inför utmaningar i framtiden som bland annat omfattar; automatisering och robotisering, en ytterligare tilltagande internationalisering med ökat utbyte och migration över nationella gränser, demografiska förändringar med dess konsekvenser för samhällsuppdraget, effektiv användning av skattemedel samt de klimatåtaganden som behöver ske på många nivåer. Tidigare forskning visar på obalanser mellan krav och resurser i chefsarbetet, något som exempelvis kan ta sig utryck i chefsansvar för många anställda med begränsade medel vilket i sin tur kan bidra till en känsla av otillräcklighet. När det gäller högre chefskap i offentlig verksamhet så finns det behov av fördjupad kunskap om organisatoriska villkor och förutsättningar att kunna utöva ett sådant chefskap. Utöver organisatoriska faktorer är det även betydelsefullt att forskningen innefattar studier av chefers individuella förhållningssätt. Hur ser befintliga chefer, som har ambitioner att i framtiden ta sig an ett högre chefsuppdrag, på ett hållbart ledarskap i offentlig verksamhet?

Syfte

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om chefers förhållningssätt till ett hållbart ledarskap på högre nivå i offentlig verksamhet.

Metod

Studien ingår i ett projekt som följer genomföra programmets olika teman samlats in i anslutning till samtliga fem programmoduler. Efter programmets slut samlades även enkätdata in. Analysen i denna studie baseras på data från reflekterande texter och intervjuer med deltagande chefer genom en teoretisk tematisk analys baserad på Bolman och Deals (1991/1992) ramverk för förståelse av organisation och ledarskap utifrån fyra perspektiv: human resources (HR), symbolisk, strukturellt och politiskt.

Resultat

Resultaten från den pågående analysen visar att ett HR-perspektiv är väsentligt för chefernas förståelse av ledarskap på hög nivå. HR-perspektivet handlar om att fokusera på mänskliga behov och att relationer värdesätts. En viktig målsättning med att låta cheferna inom de offentliga verksamheterna gå chefsprogrammet var att säkra kompetensförsörjningen på högre nivåer. Det framgår i reflektionerna att cheferna känner sig utvalda och speciella genom att få gå utbildningen. Detta bidrar till att förstärka upplevelsen av personliga resurser som exempelvis tilltron till den egna förmågan (self-efficacy). Flera chefer nämner betydelsen av återkoppling och uppföljning exempelvis i form av en individuell karriärplan för att bibehålla den positiva inställningen till att stanna kvar inom den egna organisationen och att ta ett kliv upp. En annan betydelsefull relationell förutsättning i chefsarbetet som lyfts fram är betydelsen av att kunna använda befintliga stödfunktioner för att kunna nå ett hållbart chefskap. Det symboliska perspektivet fokuserar på hur anställda och chefer skapar mening och begriplighet för sammanhanget i sin organisation. Ett tydligt exempel på symbolism i studien är att cheferna genom deltagandet i programmet själva har utvecklat ett symbolspråk, exempelvis är det vanligt att cheferna använder termer som ”organisatoriska mellanrum”, ”vilda och tama problem” och liknade symbolik för att beskriva sitt ledarskap. Utvecklingen av dessa termer kan tolkas som att cheferna formerat ett symbolspråk som hjälper dem att sätta ord på företeelser som de möter i sin chefsvardag, men som de tidigare haft svårt att beskriva för andra. I intervjuerna framkommer också en förståelse för att högre chefskap inte enbart innebär arbete med strategiska frågor utan att operativa frågor också är högst påtagliga i chefsarbetet även på högre positioner. Detta kan kopplas till det strukturella perspektivet. Cheferna beskriver den hållbarhet och uthållighet som behövs för att kunna hantera framtidens alltmer komplexa strukturella frågor med behov av olika typer av samverkan både inom och utanför de egna organisatoriska gränserna. Cheferna ger uttryck för att strukturerna behöver förändras för att kunna stödja samordning exempelvis lateralt mellan olika avdelningar och enheter, men även vertikalt mellan olika nivåer. Något som också framkommer i datamaterialet är att den politiska styrningen och inflytandet från nämnder och styrelser i flera fall inverkar på chefernas förhållningssätt till sitt ledarskap. Genom att beroendeförhållandet till den politiska nivån påverkar både befogenhetsramar och resurser är det politiska perspektivet högst påtagligt i datamaterialet. Chefer på lite lägre nivåer efterfrågar mer kunskap och förståelse för det politiska inflytandet medan chefer på högre nivåer beskriver en vardag som redan rymmer ett tydligt samspel med politiker. Några av cheferna beskriver också ”internpolitiska” förhållanden som påverkar det individuella förhållningssättet. Det politiska spelet med både uttalade och outtalade förväntningar kan tolkas i termer av psykologiska kontrakt. En och samma situation kan observeras och förstås utifrån ett oräkneligt antal perspektiv och studier visar att det som kännetecknar ett gott och hållbart ledarskap är förmågan att använda sig av olika perspektiv i olika situationer. Resultatet från både intervjuer och reflektioner i denna studie gick tydligt att relatera till alla Bolman och Deals fyra perspektiv. Men även om många av cheferna använder flera perspektiv i beskrivningarna av sitt förhållningssätt till ett hållbart ledarskap på högre nivå i offentlig verksamhet finns en tyngdpunkt i HR- och symboliska termer.