Den här presentationen handlar om reflektion och lärande i universitetslärares arbete, med fokus på relationen mellan vad vi som universitetslärares tänker och planerar och vad vi sedan faktiskt gör. Med detta vill vi dels teoretisera den egna erfarenheten, dels utveckla vår praktik, som ett led i ett professionellt förhållningssätt som universitetslärare. Vi vill också bidra till en kollegial diskussion kring vårt arbete som universitetslärare.

Vi är båda lärare och forskare i ämnet pedagogik och har omfattande kunskaper om lärande och om vad som krävs för att skapa goda lärmiljöer. Vi har dock en misstanke om att vi inte alltid efterlever våra kunskaper och ideal i handling i mötet med studenter. En del av syftet med presentationen är att analysera våra egna, ofta omedvetna, ideal och förgivettaganden som lärare i högre utbildning samt att reflektera över på vilka sätt det påverkar oss som lärare, inspirerade av ex Gibson (1998) och Leitch & Day (2000).

Det empiriska materialet består av exempel hämtade från vår egen erfarenhet. De belysande exempel vi valt att använda oss av i den här texten har vi bearbetat med en form av aktionsforskning som kan kallas introspektiv reflektion. Metoden går i korthet ut på att använda sina egna erfarenheter som empiri, och behandla det genom teoretisk reflektion för att skapa ny kunskap. Genom att hantera den introspektiva reflektionen gemensamt och analysera med begrepp som lyfter från det individuella, ägnar vi oss inte bara åt subjektiv reflektion utan också kollegial reflektion.

För att analysera våra erfarenheter använder vi teorierna om den reflekterande praktikern samt om transformativt lärande. Den reflekterande praktikern (Schön, 1983) har under flera årtionden använts inom aktionsforskning kring lärares arbete i skolan. Avsikten är att skapa nya former av kunskap och utveckling av praktiken, genom att lyfta reflektion som ett professionellt redskap (se t ex Goodson & Hargreaves, 1996; Meierdirk, 2016; Brookfield, 2017). Centrala begrepp är reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Det transformativa lärandet handlar om de processer i vilka en person skiftar perspektiv och på så vis ändrar sitt handlande, sina förgivettaganden och föreställningar om sig själv och världen (Mezirow, 2000; Wilhelmson, 1998). Ett transformativt lärande innebär att kritiskt granska både inåt och utåt. En inre kritisk granskning är att få fatt de i de egna föreställningar och yttre kritisk granskning är att vara kritisk till de ämnesspecifika kunskaperna som ska förmedlas i undervisning (Wilhelmson, 1998).

Att tänka nytt kring den egna praktiken, att göra nytt, reflektera i handling på nya sätt ser vi som professionella redskap. Vi vill också lyfta vikten av reflektion-över-handling tillsammans med kollegor. Kollektivet behövs för både inre och yttre kritisk reflektion, så att lärande som transformation möjliggörs. Slutligen menar vi att det här angreppssättet kan vara ett redskap för att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i den egna praktiken.

Referenser

Brookfield, Stephen (2017). Becoming a critically reflective teacher. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

Gibson, Linda S. (1998). Teaching as an encounter with the self: Unraveling the mix of personal beliefs, education ideologies, and pedagogical practices. Anthropology & education quarterly, 29 (3), pp 360-371.

Goodson, Ivor & Hargreaves, Andy (1996). Teachers’ Professional Lives. London: Falmer Press.

Leitch, Ruth, & Day, Christopher (2000). Action research and reflective practice: Towards a holistic view. Educational Action Research, 8 (1), pp 179-193.

Meierdirk, Charlotte (2016). Is reflective practice an essential component of becoming a professional teacher?. Reflective Practice, 17 (3), pp 369-378.

Mezirow, Jack (2000). Learning as transformation. Critical perspectives on a theory in progress. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

Schön, Donald (1983). The reflective practitioner. How professionals think in action. New York: Basic Books.

Wilhelmson, Lena (1998). Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i gruppsamtal. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie, 1998:16.