mdh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lärares lärande i arbete
Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication. (SOS-ED)ORCID iD: 0000-0001-6312-6071
2018 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Lärare inom högre utbildning förväntas ha studenters lärande i fokus. Hur studenter lär, vad som stimulerar deras lärande och kunskapande är frågor som lärare bör och ska ställa sig. Andra förväntningar som finns är att utveckla och utvärdera kurser och program, och att lärare själva ska lära sig. Den fråga som ställs i denna studie är vilka möjligheter som finns att lära i arbetet, sett ur lärares perspektiv. En annan fråga som också ställs är hur eller om lärare i högre utbildning kan eller har möjlighet att utveckla sin praktiska klokhet, praxis. Samtal med kollegor inom högre utbildning som undervisar i olika ämnen i lärarprogram, utgör empiri. Resultaten visar att frågor som prioriteras är hur studenter ska stöttas, stimuleras och erbjudas varierad undervisning. Studenternas lärande är i fokus. Resultatet visar också att få undervisande lärare förstår frågan om hur de lär i arbetet. Att de lär i arbetet framkommer dock i deras berättelser om vad som influerar dem att utveckla undervisning, uppgifter eller kurser. I analysen används Aristoteles begrepp praxis (Gustavsson, 2000) samt de delar som Kemmis och Smith (2008) menar stöttar sociala, kulturella och materiella villkor så att det är möjligt för individen att agera. En preliminär analys är att det behövs tid för att medvetandegöra varför man gör som man gör. Metoder för att lära i arbete är bland andra att få diskutera med och att få frågor av kollegor. En tidig slutsats som kan dras är att fokus på studenter bidrar till att medvetenhet om det egna lärandet hamnar i skymundan.

 

Referenser

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre former i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Wistrand.

Kemmis, S., & Smith, T. (2008). Enabeling praxis. Challenges för Education. Rotterdam: Sense Publications.

Place, publisher, year, edition, pages
2018.
National Category
Educational Sciences Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mdh:diva-44706OAI: oai:DiVA.org:mdh-44706DiVA, id: diva2:1334822
Conference
NU2018
Available from: 2019-07-03 Created: 2019-07-03 Last updated: 2019-08-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Andersson, Karin

Search in DiVA

By author/editor
Andersson, Karin
By organisation
School of Education, Culture and Communication
Educational SciencesPedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf