Ett av många samhällsproblem i västvärlden är det bristande intresset för naturvetenskap bland ungdomar. Det låga intresset återspeglas i det faktum att endast en handfull lärare inom naturvetenskap utbildas årligen i Sverige. Särskilt allvarligt är det ställt inom kemi och fysik. Detta skapar i sin tur sämre förutsättningar för att utveckla det naturvetenskapliga intresset i skolan.
Bristen på vetenskaplig skolning utgör en risk för demokratin eftersom det kan leda till svårigheter att genomskåda s.k. falska nyheter samt hur man säkerställer en kunskap. Naturvetenskapen spelar en avgörande roll här.
Naturvetenskap är en synnerligen viktig del av människans existens. Inte bara för det fysiska välstånd det borgar för utan även för att det utvecklar människans förnuft. Naturvetenskapen utvecklade den vetenskapliga metoden (eller processen) så som vi känner den idag och tog människan ur vidskepelsens och handlingsförlamningens tillvaro.
Den vetenskapliga metoden är unik för naturvetenskapen. Inom andra områden av kunskapssökande såsom humaniora och samhällsvetenskap har man lite annorlunda kriterier för vad som får kallas vetande. Låt oss därför fokusera på den naturvetenskapliga processen och dess koppling till det mänskliga förnuftet.
Publicerad i dagstidning VLT 21 maj 2018