Bakgrund
Flera studier gjorda under senare år visar att socialtjänsten framträder som särskilt problematisk vad gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med bland annat hög arbetsbelastning, rollkonflikter, låg grad av personalorientering liksom bristande öppenhet och dialog i organisationerna. Arbetsmiljöproblemen i socialtjänsten visar sig också genom hög personalomsättning, stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro, vilket också får betydelse för socialtjänstens förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet. Mot denna bakgrund är det motiverat att studera hur en mer hållbar organisatorisk och social arbetsmiljö i socialtjänsten kan åstadkommas.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka relationen mellan styrsystem och arbetsmiljöarbete med fokus på hur verksamhetsstyrningen bättre kan harmoniera med och integrera arbetsmiljöfrågor.
Metod
Studien är en kvalitativ fallstudie av individ- och familjeomsorgen i en kommun i Stockholm-Mälarregionen. Valet av fall gjordes utifrån forskningsprojektets avsikt att identifiera goda exempel på socialtjänstverksamheter som strävar efter att skapa goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö. Datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med kommunpolitiker, chefer på olika nivåer, socialsekreterare, fackliga företrädare och personer som arbetar med verksamhetsstöd såsom personalarbete (HR) och verksamhetsutveckling. Sammantaget har 18 personer intervjuats. Policy- och styrdokument (t.ex. verksamhetsplaner) och olika typer av personal- och arbetsmiljöstatistik används som kompletterande data. Intervjumaterialet har analyserats genom en tematisk analys.
Resultat
Resultaten visar att styrningen och ledningen av socialtjänsten har ett tydligt fokus på verksamhetens syfte och brukarnas behov, vilket innebär att socialtjänstlagen och andra lagar som reglerar verksamheten ges en framträdande plats i verksamhetsstyrningen. I resultaten framkommer också betydelsen av att kunna utföra ett "gott socialt arbete" och verksamhetens förmåga att kunna leverera en god kvalitet i sina välfärdstjänster. En god kvalitet är också något som relateras till socialarbetarnas villkor och förutsättningar att kunna utföra ett professionellt socialt arbete. I detta sammanhang beskrivs även betydelsen av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultaten visar således att det, generellt sett, finns god medvetenhet bland politiker, chefer och socialarbetare om relationen mellan kvalitet och arbetsmiljö. Öppenhet och dialog i organisationen framträder här som särskilt betydelsefullt, vilket kan exemplifieras av att det görs kvalitativa dialogbaserade uppföljningar inom socialtjänsten där både verksamhetskvalitet och arbetsmiljöfrågor kopplas ihop, diskuteras och kan bli föremål för konkreta förbättringar (t.ex. resursförstärkning). Samtidigt som detta görs på verksamhetsnivå indikerar resultaten att det fortfarande finns "stuprörstänkande" på högre nivåer i kommunen där personal- och verksamhetsfrågor separeras och hanteras av olika politiska nämnder och organisatoriska enheter.