Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige. I min undersökning anser eleverna vidare att krig, stora geografiska upptäckter och stora vetenskapliga upptäckter är de områden som är viktigast att läsa om.
De elever som har högutbildade föräldrar visar sig vara de som anser att historieämnet är viktigast jämfört med dem som har lågutbildade föräldrar. I mitten hamnar de elever som har föräldrar med gymnasial utbildning. Flera forskare menar att skolan är anpassad efter medelklassen och de elever som har högutbildade föräldrar och att dessa därför klarar sig bättre i skolan. Jag menar då att detta även avspeglar sig i hur viktigt eleverna tycker att det är med historia i skolan. Elever med högutbildade föräldrar anser att historia är viktigare än vad de andra anser och klarar sig även bättre på proven. Detta kan bero på att elever med högutbildade föräldrar uppfostras annorlunda, har mera stöd hemifrån och att skolan i högre grad är anpassad efter dem. För mig som blivande lärare betyder detta att jag måste motivera de elever som kommer från hem med lägre utbildningsnivå för att jämna ut, istället för att förstärka de skillnader som redan finns.