mdh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biogödsel och kompost - en resurs för jordbruket: Resultat från ett fältförsök
Mälardalen University, Department of Public Technology.ORCID iD: 0000-0001-5480-0167
2007 (Swedish)Report (Other scientific)
Abstract [sv]

Syftet med ORC-försöket var att undersöka hur olika organiska gödselmedel med ursprung från både stad och land inverkar på markens kemiska, fysikaliska och mikrobiologiska egenskaper. Skördens mängd och kvalitet var en annan viktig faktor som studerades. De olika behandlingarna utgjordes av hushållskompost blandat med parkavfall, biogödsel från biogasframställning, rötslam från reningsverk, flytgödsel från svin samt fast gödsel från nötkreatur. Som en jämförelse fanns även ogödslade respektive handelsgödslade led med i försöket.

Parcellerna lades ut i fältet efter noggranna studier med hjälp av NIR- (near infrared radiation) mätningar för att hitta försöksrutor som avvek så lite som möjligt från varandra avseende de fysikaliska markegenskaperna. Tillsatserna av de olika organiska restprodukterna skedde sen på ett sätt som i möjligaste mån skulle efterlikna bondens normala brukningsmetoder. De flytande gödselmedlena, dvs svingödsel respektive biogödsel från biogasrötning tillsattes på försommaren i växande gröda. Kompost, rötslam och kogödsel, som alla har en mer fast karaktär, tillsattes istället strax före plöjning på hösten. Jordprover för analys ca fyra veckor efter skörd.

Förutom att studera diverse kemiska och fysikaliska mått, som pH, lerhalt, koncentrationer av kol, kväve, fosfor, svavel mm, användes även mikrobiologiska mått för att undersöka vilken effekt de olika gödningsmedlen hade på markegenskaperna. Markens mikroorganismer påverkas i hög grad av sin omgivning samtidigt som deras aktivitet har betydelse för markens odlingsegenskaper, till exempel vad gäller näringstillförsel och energiflöden. Att studera hur olika mikroorganism-grupper påverkas av de organiska gödningsmedlen kan alltså vara ett sätt att få ett mått på hur marken reagerar på tillsatsen av dessa. Mängden och kvaliteten på skörden från varje provruta analyserades dessutom årligen för att kunna jämföra den direkta gödslingseffekten av de olika tillsatserna på skördeutbytet.

Resultaten från de långliggande fältförsöken visade att de organiska gödningsmedlen hade flera positiva effekter på såväl grödans tillväxt och kvalitet som markens kemiska och mikrobiologiska egenskaper. Inte i något fall observerades några direkta negativa effekter av vare sig kompost, biogödsel eller rötslam på markens produktivitet.

I organiska gödningsmedel är näringsämnena inte alltid direkt tillgängliga för växtrötter och mikroorganismer utan frigörs allteftersom de omsätts i marken. Detta är en skillnad jämfört med handelsgödsel, där näringsämnena förekommer i mycket lättlöslig och lättillgänglig form. Vid användning av organiska gödningsmedel kan det därför ibland vara befogat att tillföra extra näringsämnen, framförallt kväve, för att tillgodose grödans behov, åtminstone de första åren innan ett kväveförråd hunnit byggas upp i marken. Komposten hade jämförelsevis lägst halt av lättillgängligt kväve, eftersom en del av detta förloras vid själva komposteringsprocessen. I en biogasprocess däremot, som sker i ett helt slutet system, förloras nästan inget kväve utan detta återfinns i slutprodukten. I ORC-försöket var det också biogödseln från rötning av källsorterat hushållsavfall som stod sig bäst i jämförelse med handelsgödsel i fråga om skördeutbyte och kvalitet. Biogödseln hade en positiv inverkan på flera av de mikrobiologiska aktiviteter som mättes i laboratoriet.

Det är värt att notera att även rötslam från reningsverk, som ju debatterats en hel del, inte visade några negativa effekter på grödans tillväxt eller markmikroorganismernas aktivitet. Rötslammets innehåll av fosfor var högre än för de andra gödningsmedlen, däremot var kväveinnehållet inte lika högt som hos biogödseln.

Place, publisher, year, edition, pages
Institutionen för samhällsteknik , 2007. , 48 p.
Series
Forskningsrapport MDH IST, 2007:1
National Category
Other Environmental Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mdh:diva-176ISBN: 978-91-85485-37-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:mdh-176DiVA: diva2:120610
Available from: 2007-01-31 Created: 2007-01-31 Last updated: 2013-12-04

Open Access in DiVA

fulltext(4622 kB)1144 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4622 kBChecksum MD5
a1c1cb058b136668b41626b292a5324e8d8a5376b6a001f65eea6f8d645461aa645fc808
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Odlare, Monica
By organisation
Department of Public Technology
Other Environmental Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1144 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 566 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf