Forskningsområdet mikrovågsavbildning inom medicinen introducerades redan på 1980-talet av Larsen och Jacobi [1]. Objektet var en hundnjure nedsänkt i en mikrovågsabsorberande vätska (bolus) för att undvika störningar och direkt koppling mellan de två roterande antennmatriserna. Man fann att intressant mikrovågskontrastverkan kunde uppnås i biologiska objekt. Fördelar jämfört med mammografi är ex.vis att strålningen är helt ofarlig och att man kan »se» närmare revbenen. Nackdelen är att detaljbilden blir sämre om objektet är stort. Ett relativt enkelt sådant system har utvecklats på MDH [2]. System av denna typ innefattar krav på omfattande matematiska beräkningar för att få fram en bild. Idag anses den ledande utvecklingen ske av Meaney [3] som nu även tar fram ett system på Chalmers i Göteborg. System för stroke- och hjärnblödningsdetektion är under utveckling hos EMTensor i Österrike [4,5] och Medfield diagnostics i Göteborg [6]. Problemen med direkt vågutbredning med s.k. ytvågor längs skallytan blir stora eftersom man inte kan sänka ned skallen i vätska. Absorberande s.k. bolusar och även viss metallisk avskärmning (»huva») används av EM Tensor. En forskningsgrupp under Abbosh [7] har i laboratoriemiljö helt utan störningar lyckats uppnå vissa resultat utan bolusanvändning. Typiska antenner är modifierade kommunikationsantenner och man använder ett spektrum av frekvenser. Återigen blir systemen beräkningsintensiva. På MDH utvecklas f.n. två olika system. Det första har tredimensionella antenner och speciella åtgärder för eliminering av ytvågorna [8] samt kräver matematiska beräkningar som alla de föregående. Det andra bygger på en annan princip: polariserad direktdetektion av den. s.k. diffraktionen från exv. hjärnblödningsområdet och användning av vad som inte är antenner i vanlig mening [9]. Endast mycket enkel bildbehandling krävs, inte heller statistisk träning krävs för framtagning av slutdata så som tillämpas i exv. oljeindustrin för bestämning av olja/vatten/gas med mikrovågsteknik. Sammanfattningsvis karaktäriseras området av ett flertal aktiviteter, varav några pågått i många år. Orsaker till tidsutdräkterna är dels givetvis de allmänna svårigheterna med mikrovågsavbildning, men en ytterligare orsak är att mikrovågsvetenskapen och tekniken i sig är tvärvetenskaplig. En konsekvens av detta är att man inte tillräckligt tidigt ägnat sig åt de speciella ytvågs- och diffraktionsfenomen som kan förbättra mätresultaten.