Denna rapport är resultatet av en kvalitativ utvärdering av en verksamhet för rehabilitering av psykiskt funktionshindrade bosatta i Eskilstuna kommun, kallat ArbetsDax. Verksamheten bedrivs i samverkan av Landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Utvärderingen beställdes av samverkansparterna under sommaren 2003 i syfte att bidra till underlag inför beslut om ArbetsDax fortsatta verksamhet. Bakgrunden till ArbetsDax är en sammanslagning av två verksamheter kallade Projekt ArbetsRo och Team ArbetsSam. Emedan Projekt ArbetsRo riktade sig till personer som behövde anpassad sysselsättning tillhandahöll Team ArbetsSam möjligheter till arbetsträning med högre krav på rehabilitering. Projekten sammanfördes till en verksamhet i ArbetsDax form år 1999. Driftsansvarig för verksamheten är Eskilstuna kommun och organisatoriskt utgör det en del av Vuxenförvaltningens socialpsykiatri. ArbetsDax syftar till att erbjuda personer med olika grad av psykiska funktionshinder en högre livskvalitet, restaurering av självkänslan, meningsfull sysselsättning, samt att förbereda för återgång till arbete eller fortsatt arbetsrehabilitering. Syftet med utvärderingen är att identifiera förhållanden i ArbetsDax verksamhet som försvårar eller underlättar möjligheter till en lyckad rehabiliteringsprocess för deltagare i verksamheten. Studien har genomförts i fyra etapper. I den första etappen behandlades deltagarperspektivet genom intervjuer med 8 tidigare deltagare i verksamheten. I den andra etappen belystes samordnarnas arbetsmetoder genom observationer av 6 möten mellan samordnare och deltagare. I studiens tredje etapp fick samordnarna ge sin syn på verksamheten genom intervjuer med 4 av dem. Den fjärde och avslutande etappen bestod i intervjuer med styrgruppen för att representanter för de samverkande huvudmännen skulle få ge sin bild av verksamheten. Utifrån studiens resultat menar utvärderarna att det samtalsstöd deltagarna får från samordnarna påverkar rehabiliteringsprocessen på ett positivt sätt. Samordnarna tycks ha en välutvecklad samtalsmetodik som motiverar och stärker deltagarna. Samordnarna står även för kontinuitet och trygghet i rehabiliteringsprocessen, vilket utvärderarna menar är en viktig faktor för en lyckad rehabilitering. Arbetsmetoden är dock inte alltid medveten och systematisk varför den kan behöva tydliggöras för att möjliggöra en vidareutveckling.