Hur förhandlas det om kultur och språk i skolans vardag? Hur ser tvåspråkig och bikulturell minoritetsutbildning ut i Sverige på 2010-talet? Vilka lärdomar kan man dra från flerspråkiga utbildningssammanhang för skolan i stort? Inom ramen för detta kapitel bekantar vi oss med Sveriges nationella minoriteter i allmänhet och den sverigefinska minoriteten i synnerhet. Kapitlet bygger på ett etnografiskt forskningsprojekt om flerspråkiga ungdomars språkande, meningsskapande och identitetsarbete.
I fokus för kapitlet är några fallstudier från en skola med en tvåspråkig och bikulturell sverigefinsk profil. Det första två exemplen fokuserar på språkliga handlingar hos elever, där förhandlingar om tillhörighet och identitet kopplas till traditionella kulturella symboler och uppfattningar om vad som är vanligt i den finska respektive svenska kulturen och skolan. Det tredje exemplet visar hur den pedagogiska klassrumsinteraktionen i den tvåspråkiga skolan kan användas för att stötta nyanlända elever som visserligen har kunskaper i ett av skolans två officiella språk, finska, men som har begränsade kunskaper i det svenska språket.
Med dessa empiriska fall som utgångspunkt diskuterar jag tvåspråkig utbildning och utbildning för minoriteter samt vilka aspekter inom dessa som även skulle kunna tas tillvara på i utbildningsväsendet i stort. Avslutningsvis för jag även ett generellt resonemang kring frågor som knyter an till den ökande mångfalden och föränderligheten i dagens lärande och språkande samhälle, där bland annat utbildning av nyanlända elever utgör en av utmaningarna för skolan.