Svenska ungdomar i årskurs ett på gymnasiet som har konsumerat alkohol uppgår till 90 % (Ahlström & Österberg, 2003). Alkoholkonsumtionen ökar medan självkänslan minskar (Scheier, Botvin, Griffin och Diaz, 2000) men tidigare studier går isär gällande sambandet mellan alkoholkonsumtion och självkänsla. Studiens syfte har varit att undersöka sambanden mellan självkänsla och riskbeteende vid alkoholförtäring, hos ungdomar i årskurs ett på gymnasiet. En enkät som mäter Johnsons bassjälvkänsla (1996), Rosenbergs globala självkänsla (1965), AUDIT´s (1994) frekvens och mängd samt riskbeteende, delades ut till 166 elever, 99 var män. Bassjälvkänslan visade ett signifikant samband med alkoholkonsumtion. Låg självkänsla visade mer problem med föräldrar samt försämrade prestationer i skolan/arbetet, medan en hög självkänsla visade fler oskyddade samlag. Högre alkoholkonsumtion visar på högre riskbeteende. Könsskillnader kunde avläsas vid problem med föräldrar och oskyddat samlag samt visar unga män en högre självkänsla. Resultatet stödjer delvis tidigare studier om signifikanta samband mellan självkänsla och riskbeteende vid alkoholkonsumtion.