Tillsammans för barnens bästa i Sörmland, är en länsgemensam utvecklingssatsning i Sörmland. Satsningens målsättning är bättre fysisk och psykisk hälsa för Sörmlands barn. Arbetet sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Fokus för satsningen är att ta fram och påbörja implementeringen av en praktiskt förankrad och beslutad modell för samverkan med barns behov i fokus. Denna rapport är delrapport två i följeforskningen gällande Tillsammans för barnens bästa i Sörmland. Delrapport 1 berörde initiering och uppstart av utvecklingsarbetet och denna rapport fokuserar på den aktiva fas som följt efter uppstart med konkretisering och pilotprojekt.
Fokus i följeforskningen är processen, framgångar, risker och hinder, förbättringsmöjligheter samt förutsättningen att fortsatta utvecklingsarbetet när den finansierade tiden tar slut 2023. Datamaterialet i delstudien är i huvudsak utvecklingsarbetets egen dokumentation och självrapporteringar, observationer vid gemensamma möten under utvecklingsarbetet samt intervjuer. En gruppintervju med åtta deltagare gjordes inom ramen för Lärande workshop 2 i slutet av november 2022 och tre kompletterande intervjuer gjordes efter gruppintervjun.
Utvecklingsarbetet har gått in i en mer aktivitetsorienterad fas. Det har genomförts uppstartsträffar för pilotprojektet Barn i behov av stöd utifrån en NPF- liknande problematik i Gnesta, Katrineholm och Strängnäs. Projektet gäller barn med problematik som förknippas med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tillsammans för barnens bästa i Sörmland har även, utifrån dialog med olika intressenter, identifierat sju nyckelaspekter för framgångsrik samverkan:
- En väg in
- Relationer
- Tillit
- Samordning av stöd
- Samlokalisering
- Mobilitet
- Samsyn
Resultaten i delstudien är starkt överlappande med resultaten i den första delstudien, intervjupersonerna ser engagemang och bred förankring som viktiga framgångsfaktorer. Viktiga riskfaktorer är fortfarande omsättning på chefs- och personalnivå. I den första delstudien lyftes målen som en risk, därför att de var effektmål mer än projektmål. I denna fas har målen bedömts vara en tillgång. Målens vaghet har kunnat användas som en resurs i arbetet med att konkretisera och diskutera vad målen kan innebära för olika verksamheter och olika barn.
Under den mer aktivitetsinriktade fasen har några nya frågor aktualiserats i intervjuerna. En sådan fråga är skolans brist på länsgemensamma beslutsarenor, något som ses som en utmaning när det gäller att fatta länsövergripande beslut och för huvudmännens möjligheter att representera varandra. När arbetet blir konkret blir det också tydligt att ambitionen att förbättra för alla barn i Sörmland kan bli svårt att realisera i Tillsammans för barnens bästa i Sörmland. Detta lyfts bland annat i arbetet med pilotprojekten. Det har inneburit en konkretisering och en förankring av samverkansmodellen i de kommuner som berörs. Det har också skapat möjligheter att förbättra situationen för barn med NPF-liknande problematik i de olika miljöerna. I intervjuerna lyfts dock även farhågor om att delprojektet ska resultera i lokala lösningar som inte går att generalisera/applicera på situationen för barn med likande problematik i andra kommuner i länet.
I intervjuerna lyfts upplevelser och erfarenheter av processen, under projektfasen, som lärdomar för att upprätthålla och främja framgångar, förebygga risker och hinder, samt att sätta i gång förbättringar i det fortsatt utvecklingsarbetet. En generell rekommendation är att identifierade framgångar, risker/hinder och förbättringsförslag tas som utgångspunkt för förbättringsarbetet i fortsättningen. Några övergripande rekommendationer:
- Fokusera på att säkerställa en basnivå för samverkan som når alla barn i Sörmland, exempelvis tillgång till en familjecentral.
- Säkerställ att det finns möjlighet att dra nytta av lärdomar från pilotprojekten när dessa når resultat. Det är viktigt att resultaten lyfts från det lokala perspektivet till det regionala, så att erfarenheterna kan generaliseras i utveckling för alla barn i Sörmland.
- Säkerställ att arbetet inte bara handlar om psykisk ohälsa, inkludera även hälsofrämjande insatser för barn med exempelvis funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar. Kanske kan det ske i samband med arbete med välmåendehjulet.
- Säkerställ att det tas hänsyn även till andra livsvillkor, som exempelvis ekonomiska villkor, i arbetet att främja barns hälsa.
- Mobilisera Tillsammans för barnens bästas beslutade mål och arbetssätt som en utgångspunkt och resurs i nya statliga satsningar.
- För att inte riskera att arbetet avstannar, formulera snarast en plan för fortsättning (gärna förlängning) i form av fortsatt praktisk testning av nya samverkansformer och implementering av modellen.
Eskilstuna: FoU i Sörmland , 2023. , p. 30