I Sverige har Skolverket haft ambitionen att främja inkludering genom att uppmuntra differentierad undervisning och extra anpassningar för de elever som behöver. Samtidigt har elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) rätt att integreras i grundskolan, även om vi har en tradition av att placera dem i anpassad skola, där också en majoritet av eleverna med IF går. Detta väcker frågan om hur de lärare som undervisar dessa elever uppfattar situationen runt den integrerade eleven. Vi genomförde en intervjustudie med 14 lärare som undervisar elever med IF tillsammans med elever utan IF, i grundskola eller anpassad grundskola. De huvudsakliga teman vi fann, var att attityder på alla systemnivåer är avgörande för lärarnas uppfattning om individintegreringens möjligheter, att lärmiljöns förutsättningar uppges som en påverkansfaktor samt att det finns ett upplevt utbildnings- och kunskapsbehov, som omfattar både arbetet med individanpassad undervisning och den elevkategori som studien omfattar: elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vår systemteoretiska analys och jämförelse med tidigare forskning väcker tankar gällande samstämmigheten i inkluderingsambitionen och enhetligheten i implementeringen av inkluderande verktyg i svensk skola. Slutsatsen från vår begränsade studie var att lärare behöver mycket stöd i sitt arbete med individintegrering.