Enligt den borgerliga alliansregeringen (2010–2014) ska dagens och framtidens svenska energipolitik förena tre angelägna mål: ekologisk hållbarhet, ekonomisk konkurrenskraft och försörjningstrygghet.
Statens ambition att påverka kommunernas arbete med energifrågor tar sig en rad uttryck. Dels finns en lag om kommunal energiplanering, dels finns styrmedel kommunerna kan välja att ta del av. Ett valfritt styrmedel är Uthållig kommun (Uk), som under 2011 inledde en tredje etapp. Ett annat valfritt styrmedel är Energieffektiviseringsstödet (Ees) till kommuner och landsting. Under den tredje etappen av Uk förutsätts att kommunerna tar del av och uppfyller kraven som ställs inom Ees. Uk:s särprägel är att kommunerna inte får ekonomiskt stöd för att delta, här är samverkan och kunskapsspridning det som erbjuds. Den hypotes som den ansvariga myndigheten (Statens energimyndighet) formulerat är att de två styrmedlen utgör källorna till en lokalt anpassad framgångsrik styrmedelsmix. I analysen av 26 kommuners arbete ställs frågor som gör det möjligt att kategorisera kommunernas strävanden dels utifrån hur effektiva de är på att implementera valda åtgärder, dels utifrån hur väl förankrade åtgärderna är i kommunpolitiken. Med utgångspunkt i IAD-ramverket förklarar vi variationen i och relationerna mellan kommunen och dess förmåga att implementera policy.
Några skäl till varför vissa kommuner i större utsträckning är mer framgångrika än andra är att de har tjänstemän som upplever att de har för lite eller lagom mycket resurser och de tenderar även att samverka mindre än andra kommuners tjänstemän. Undantaget är energieffektivisering av fastigheter där god tillgång till resurser och tjänstemän med hög grad av autonomi ökar åtgärdens effektivitet.
De mer framgångsrika kommunerna är också befolkningsmässigt små och glesa, har lågt antal anmälda brott, liten andel utlandsfödda och har framförallt lägre ungdomsarbetslöshet. Dessa kommuners framgångar förklaras även av att de väljer rätt antal och typ av åtgärder från följande styrmedelsmix:
En framgångsrik styrmedelsmix utgörs av en åtgärd från Ees och fyra från Uk: e3 (köp in eller hyr energieffektiva byggnader), transport (T), fysisk planering (FP), energieffektivisering av fastighet (ENF) och insatser i skolan (SK). Styrmedlemsmixen är rangordnad.
Enligt vår modell har en tredjedel av kommunernas förmåga att framgångsrikt implementera valda åtgärder således att göra med hur stor ungdomsarbetslösheten är i berörd kommun.
Att kommuner väljer färre och rätt typ av åtgärder förklarar 16 % av deras totala förmåga att implementera styrmedlen. Ytterligare 16 % av kommunernas totala effektivitet förklaras av kommuntjänstemännens intressen. Modellen lämnar 35 % av den totala effektiviteten delvis oförklarad, dock finns en tendens att kommuner med borgerlig majoritet bidrar till den totala effektiviteten.
Avslutningsvis kan vi för det första slå fast att Uk-programmets temaområden (primärt i etapp 1 och 2) fortfarande inriktar sig mot ekologisk hållbarhet och i mindre utsträckning mot konkurrenskraft och försörjningstrygghet. För det andra fokuserar Ees primärt på konkurrenskraft och ekologiskt hållbarhet och i mindre utsträckning på försörjningstrygghet. Ees inriktar sig främst på att energieffektivisera transporter och befintliga byggnader samt utrustning, vilket i sin tur ökar konkurrenskraften samt minskar belastningen på miljön. Ekologisk hållbarhet är fortfarandet det mål som prioriteras mest.
Västerås, 2014. , s. 114