En stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige kan innebära skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration under olika mandatperioder och koalitioner. Denna uppsats undersöker integrationspolitikens strategier och vill således undersöka och jämföra hur partiernas årsplaner förhåller sig till det som i forskning definieras som integration. vi vill exemplifiera hur kommunala politiker i den valda kommunen arbetar med sin integrationspolitik, vilka likheter och skillnader finns det mellan olika majoritetsstyren i dess årsplaner? Strävar majoriteterna efter multikulturell politik, segregerad politik eller assimilerings politik? Materialet i studien som har analyserats är Eskilstuna kommuns majoritetspartiers årsplaner som ligger till grund för studien. I dessa årsplaner har vi fokuserat på att ta ut väsentliga delar som kan kopplas till integrationspolitik. Vi har utgått från Hermansson (1984) idékomplex “varat, ”börat” och görat” Begreppens utformning utgör majoriteternas likheter, skillnader och åtgärder för problemet. I vårt fall utgår vi från hur majoriteternas idéer kring integration formuleras. Vi kommer även att utgå från tre dimensioner, där vi vill diskutera hur årsplanerna förhåller sig i verkligheten till dessa dimensioner av integrationspolitik. Grunden för dimensionerna bygger på Carl Dahlströms integrationsmodeller som delas upp i tre komponenter assimilering, mångkulturalism samt segregationEn slutsats vi har kommit fram till i studien är att alla årsplaner ser en verklighetsbild som bygger på ett samhälle som är segregerat. Alla majoriteter är överens om att det finns ojämlikheter och skillnader i samhället som gör att olika individer inte har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter att delta i samhället. Vi ser även att alla partimajoriteter är överens om att man vill minska på dessa skillnader och vidta åtgärder för att detta ska ske. I detta steg börjar årsplanerna skilja sig åt där de strategiska målen och åtgärderna riktar sig åt olika håll.