https://www.mdu.se/

Självförsummelse är ett fenomen som är vanligast bland personer som har nedsatt beslutsfattande till följd av olika kognitiva funktionsnedsättningar som demens. Fenomenet handlar om personer som har uppenbara behov, men av olika skäl tackar nej till stöd. Fenomenet i sin tur utgör en utmaning för biståndshandläggare som arbetar med målgruppen. Denna studie syftade till att få en förståelse och fördjupad kunskap om hur biståndshandläggare arbetar med äldre personer med demens, samt hur de bemöter utmaningarna när självförsummelse är aktuellt. Studien lyfte även fram vilka stöd biståndshandläggare har i arbetet och hur biståndshandläggare upplever stöden. Metoden som applicerades i studien var kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare. Det teoretiska ramverket i studien består av styrkeperspektiv, lösningsfokuserad praktik samt omsorgsrationalitet. Utifrån intervjuerna analyserades empirin med tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet av studien var att biståndshandläggare möter flera utmaningar i arbetet med målgruppen. Vidare visade studien att biståndshandläggare utvecklat egna strategier för att möta utmaningarna i arbetet. En genomgående utmaning i arbetet är socialtjänstlagens betoning på självbestämmande samtidigt som äldre personer med demens har svårigheter att tillgodose sina behov. Studien visade även att den svåraste utmaningen är hur biståndshandläggare ska hanterat dilemmat kring personens autonomi och självbestämmande som är reglerad av socialtjänstlagen, samtidigt som biståndshandläggaren försöker tillgodose stödbehovet hos äldre personer med demens och som uppvisar självförsummande beteende. Studien visade även att biståndshandläggarna upplever att deras stöd i arbetet till viss del är tillräckligt, men vissa biståndshandläggare önskar mer kompetensutveckling kring demens.

Self-neglect is a phenomenon that is prevalent within individuals who have low decision-making abilities as a result of cognitive impairment like dementia. The phenomenon is about people that have obvious needs but resists care. The phenomenon in turn creates a challenge for professionals who work with them. The purpose of this study was to explore and gain a deeper understanding for how social workers meet the challenges in working with elderly people with dementia who self-neglect. This study also had an aim to highlight the different support systems that social workers can utilize when met with challenges, and how they experience these support systems. Strengths-perspective, solution-focused practice and care rationality were used as the theoretical framework for the study. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with five social workers. The empirical material was then analyzed using thematic-analysis which showed that social workers meet great challenges when working with the described demographic. The analysis showed that social workers have adapted and developed their own strategies in order to meet these challenges. The study concluded that the hardest challenge arises when social workers meet the dilemma of conserving a self-neglecting person’s autonomy and self-determination, which is regulated by law, while simultaneously trying to meet their needs. The study further showed that some social workers perceived their support systems as adequate, while some other social workers expressed the need of competence development pertaining to dementia.