https://www.mdu.se/

Bakgrund: Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter, trots detta utgår inte den fysiska aktiviteten utifrån personcentrering där patienternas egna behov tas i beaktande. Specialistsjuksköterskor ska dessutom arbeta personcentrerat för att kunna bedriva återhämtningsinriktad omvårdnad. Tidigare forskning visar patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom psykiatrisk vård som tar fasta på patienters möjligheter, utmaningar och betydelsen av fysisk aktivitet. Men det saknas kunskap om erfarenheterna inom rättspsykiatrisk slutenvård där patienterna är ytterligare begränsade. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som vårdas inom rättspsykiatrisk slutenvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter visar fyra olika kategorier av fysisk aktivitet, vilka är att ha innehåll i sin tillvaro, att kunna ta hand om sig själv, att känna en drivkraft och att känna sig begränsad. Dessa kategorier sammanstrålar i ett gemensamt tema, att få en meningsfull vardag. Slutsatser: Hur fysisk aktivitet möjliggör till en meningsfull vardag utgår ifrån varje enskild patient. Huruvida patienter själva får vara styrande utifrån sina egna förutsättningar kommer kunna avspeglas i patientens återhämtning.

Background: Physical activity has health-promoting effects, despite this, the physical activity isn’t based on person-centering where patients' own needs are considered. The specialist nurse must also work person-centered to be able to conduct recovery-oriented nursing. Previous research shows patients 'experiences of physical activity in psychiatric care where the focus aims on the patients' opportunities, challenges and the importance of physical activity. But there’s a lack of knowledge about the experiences in forensic psychiatric care where patients are further limited. Aim: To describe patients' experiences of physical activity in forensic psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with ten participants in forensic psychiatric care. To analyze the conducted interviews a qualitative content analysis was used. Results: Patients' experiences show four different categories of physical activity, which are to have content in their existence, to be able to take care of themselves, to feel a driving force and to feel limited. These categories converge in a common theme, to have a meaningful everyday life. Conclusions: How physical activity enables a meaningful everyday life is based on each individual patient. Whether patients themselves can be in control based on their own conditions will be reflected in the patient's recovery.