Alla elever ska ges goda möjligheter till utveckling och lärande samt en likvärdig utbildning oavsett i vilken skolform de undervisas. För elever med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller svag teoretisk begåvning kan integrering i annan skolform bli aktuell. Studien syftade till att bidra med kunskap om integrerade elevers skolsituation i respektive skolforms lärmiljö genom frågeställningarna; vad är framgångsfaktorer men även hinder för de integrerade elevernas sociala utveckling och lärande och vilka stödinsatser behöver respektive skola erbjuda för elevernas välmående och utveckling? Vi ämnade även undersöka anledningar till integrering samt hur samverkan sker mellan grund- och grundsärskola. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts för ta reda på vilka åsikter och erfarenheter 12 rektorer, speciallärare och lärare verksamma i grund- och grundsärskolan har kring organisationen med integrerade elever. Resultatet har analyserats utifrån ett kategoriskt-, relationellt- och dilemmaperspektiv samt det salutogena perspektivet/KASAM. Studiens litteraturgenomgång belyser komplexiteten med att undervisa elever i behov av särskilt stöd och ställer stora krav på lärmiljö och lärarkompetens. I resultatet framkommer att grundsärskolans organisation, lärmiljöer och kompetens ger goda förutsättningar för elevernas lärande och sociala utveckling. Ambitionen hos lärare och rektorer i grundskolan är att tillämpa adekvata stödinsatser och tillgängliga lärmiljöer men det saknas organisatoriska förutsättningar. Slutsatser är att grundsärskolans pedagogik behöver implementeras i grundskolan genom samverkan och fler speciallärare behövs.