Syftet med uppsatse är att analysera om de tre riskfaktorerna, skuldsättning, räntekänslighet och sparande till underhåll, framgår tydligare i idéskriften än vad de görs i K2 och K3.
Uppsatsen har en kvalitativ metod och utgår från en deduktiv ansats. Teoriinsamlingen är baserat på kurslitteratur som tillhör ekonomprogrammet, praktikerlitteratur, offentliga upphandlingar samt vetenskapliga artiklar. Empiriinsamlingen genomförs med hjälp av en fokusgrupp och kvalitativ analysering av dokument.
Slutsats: Riskfaktorerna förmedlas på olika sätt oavsett om årsredovisningen var upprättad efter K2 eller K3. Detta gör det svårt att få ett jämförbart resultat och veta vad som är bra eller dåligt. Idéskriften var betydligt tydligare och mer lättförståelig på samtliga riskfaktorer. Det kommer dock behövas ytterligare kompletterande information för att göra den ännu tydligare.