https://www.mdu.se/

In November 2010, The Swedish Association of Local Authorities and Regions (Sveriges Kommuner och Landsting) distributed a survey where 53 % of the responding municipalities declared that they use Twitter. Out of the municipalities that declared they did not use social media, 49 % answered that they were planning on using it but that they had not gotten started. The purpose with social media was primarily declared to be maintaining dialogue with citizens and a channel for information.

The informal “twittersphere” is a new environment for the conventionally formal government communication, and with it comes an entirely new set of demands on the style and content of texts, compared to other media. The purpose of my work was to present a style proposal for the public sector’s communication on Twitter, with the help of theory and empirical data.

My methods consisted of text analysis and qualitative interviews. I analyzed eight selected municipalities on Twitter and interviewed four informants who held different perspectives on the subject, to get a deeper understanding. Chosen topics in both methods were e.g. formality, address, dialogue and visibility of the writer. 

The analysis results showed that the municipalities were neither present, personal, nor inviting – and my conclusion was that they therefore did not strive for dialogue, at least not on Twitter. The interviews focused mainly on how the municipalities should use Twitter, and what surfaced in the interviews took great part in my style proposal and the accompanying guidelines.

From the results of both methods, I created a style proposal consisting of 20 tweets, that formed a tweet style, along with a set of guidelines for good civil-servant tweeting. The style I’m presenting tries to address the purpose of dialogue in a better, more suitable way, by being personal, engaged, present and clear.

I november 2010 skickade Sveriges Kommuner och Landsting ut en enkät där 53 % av de svarande kommunerna uppgav sig använda Twitter. Av de kommuner som uppgav att de inte använde sociala medier svarade 49 % att de planerade att börja men att de inte hade kommit igång. Syftet med sociala medier uppgavs primärt vara att ha en dialog med medborgare och en kanal för nyheter.

Twitters informella sfär är en ny miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, och ställer helt andra krav på texters stil och innehåll än andra medier. Syftet med mitt arbete var att, med stöd av teori och empiri, ta fram ett förslag på en stil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter.

Mina metoder var textanalys och kvalitativa intervjuer. Jag analyserade åtta utvalda kommuner på Twitter och intervjuade fyra informanter med olika infallsvinklar på ämnet, för en fördjupad förståelse. Berörda ämnen i båda metoder var bl.a. formalitet, tilltal, dialog och synligt författarskap.

Resultatet av textanalysen visade att kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande – och min slutsats av det blev att de därför inte alls strävade efter dialog, åtminstone inte på Twitter. Intervjuerna kretsade främst kring hur kommunerna borde twittra, och det som kom fram där låg till stor del bakom mitt gestaltningsförslag och de tillhörande råden och riktlinjerna.

Utifrån båda metodernas resultat skapade jag ett gestaltningsförslag om 20 tweets, som byggde upp en s.k. tweetstil, tillsammans med råd och riktlinjer för gott twittrande. Den stil jag presenterar försöker adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt, genom att vara personlig, engagerad, närvarande och tydlig.