mdh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (7 of 7) Show all publications
Andersson, K. & Jepson Wigg, U. (2018). Att använda teori för att utveckla sin egen praktik - universitetsläraren som reflekterande praktiker. In: : . Paper presented at NU2018.
Open this publication in new window or tab >>Att använda teori för att utveckla sin egen praktik - universitetsläraren som reflekterande praktiker
2018 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Den här presentationen handlar om reflektion och lärande i universitetslärares arbete, med fokus på relationen mellan vad vi som universitetslärares tänker och planerar och vad vi sedan faktiskt gör. Med detta vill vi dels teoretisera den egna erfarenheten, dels utveckla vår praktik, som ett led i ett professionellt förhållningssätt som universitetslärare. Vi vill också bidra till en kollegial diskussion kring vårt arbete som universitetslärare.

Vi är båda lärare och forskare i ämnet pedagogik och har omfattande kunskaper om lärande och om vad som krävs för att skapa goda lärmiljöer. Vi har dock en misstanke om att vi inte alltid efterlever våra kunskaper och ideal i handling i mötet med studenter. En del av syftet med presentationen är att analysera våra egna, ofta omedvetna, ideal och förgivettaganden som lärare i högre utbildning samt att reflektera över på vilka sätt det påverkar oss som lärare, inspirerade av ex Gibson (1998) och Leitch & Day (2000).

Det empiriska materialet består av exempel hämtade från vår egen erfarenhet. De belysande exempel vi valt att använda oss av i den här texten har vi bearbetat med en form av aktionsforskning som kan kallas introspektiv reflektion. Metoden går i korthet ut på att använda sina egna erfarenheter som empiri, och behandla det genom teoretisk reflektion för att skapa ny kunskap. Genom att hantera den introspektiva reflektionen gemensamt och analysera med begrepp som lyfter från det individuella, ägnar vi oss inte bara åt subjektiv reflektion utan också kollegial reflektion.

För att analysera våra erfarenheter använder vi teorierna om den reflekterande praktikern samt om transformativt lärande. Den reflekterande praktikern (Schön, 1983) har under flera årtionden använts inom aktionsforskning kring lärares arbete i skolan. Avsikten är att skapa nya former av kunskap och utveckling av praktiken, genom att lyfta reflektion som ett professionellt redskap (se t ex Goodson & Hargreaves, 1996; Meierdirk, 2016; Brookfield, 2017). Centrala begrepp är reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Det transformativa lärandet handlar om de processer i vilka en person skiftar perspektiv och på så vis ändrar sitt handlande, sina förgivettaganden och föreställningar om sig själv och världen (Mezirow, 2000; Wilhelmson, 1998). Ett transformativt lärande innebär att kritiskt granska både inåt och utåt. En inre kritisk granskning är att få fatt de i de egna föreställningar och yttre kritisk granskning är att vara kritisk till de ämnesspecifika kunskaperna som ska förmedlas i undervisning (Wilhelmson, 1998).

Att tänka nytt kring den egna praktiken, att göra nytt, reflektera i handling på nya sätt ser vi som professionella redskap. Vi vill också lyfta vikten av reflektion-över-handling tillsammans med kollegor. Kollektivet behövs för både inre och yttre kritisk reflektion, så att lärande som transformation möjliggörs. Slutligen menar vi att det här angreppssättet kan vara ett redskap för att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i den egna praktiken.

 

Referenser

Brookfield, Stephen (2017). Becoming a critically reflective teacher. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

Gibson, Linda S. (1998). Teaching as an encounter with the self: Unraveling the mix of personal beliefs, education ideologies, and pedagogical practices. Anthropology & education quarterly, 29 (3), pp 360-371.

Goodson, Ivor & Hargreaves, Andy (1996). Teachers’ Professional Lives. London: Falmer Press.

Leitch, Ruth, & Day, Christopher (2000). Action research and reflective practice: Towards a holistic view. Educational Action Research, 8 (1), pp 179-193.

Meierdirk, Charlotte (2016). Is reflective practice an essential component of becoming a professional teacher?. Reflective Practice, 17 (3), pp 369-378.

Mezirow, Jack (2000). Learning as transformation. Critical perspectives on a theory in progress. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

Schön, Donald (1983). The reflective practitioner. How professionals think in action. New York: Basic Books.

Wilhelmson, Lena (1998). Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i gruppsamtal. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie, 1998:16.

National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-44792 (URN)
Conference
NU2018
Available from: 2019-07-03 Created: 2019-07-03 Last updated: 2019-08-13Bibliographically approved
Andersson, K. (2018). Lärarens lärande i arbete. In: : . Paper presented at NU2018.
Open this publication in new window or tab >>Lärarens lärande i arbete
2018 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Lärare inom högre utbildning förväntas ha studenters lärande i fokus. Hur studenter lär, vad som stimulerar deras lärande och kunskapande är frågor som lärare bör och ska ställa sig. Andra förväntningar som finns är att utveckla och utvärdera kurser och program, och att lärare själva ska lära sig. Den fråga som ställs i denna studie är vilka möjligheter som finns att lära i arbetet, sett ur lärares perspektiv. En annan fråga som också ställs är hur eller om lärare i högre utbildning kan eller har möjlighet att utveckla sin praktiska klokhet, praxis i Aristotelisk mening. Samtal med kollegor inom högre utbildning som undervisar i olika ämnen i lärarprogram, utgör empiri. Resultaten visar att frågor som prioriteras är hur studenter ska stöttas, stimuleras och erbjudas varierad undervisning. Studenternas lärande är i fokus. Resultatet visar också att få undervisande lärare förstår frågan om hur de lär i arbetet. Att de lär i arbetet framkommer dock i deras berättelser om vad som influerar dem att utveckla undervisning, uppgifter eller kurser. En preliminär analys är att det behövs tid för att medvetandegöra varför man gör som man gör. Metoder för att lära i arbete är bland andra att få diskutera med och att få frågor av kollegor. En tidig slutsats som kan dras är att fokus på studenter bidrar till att medvetenhet om det egna lärandet hamnar i skymundan.

National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-44708 (URN)
Conference
NU2018
Available from: 2019-06-28 Created: 2019-06-28 Last updated: 2019-08-13Bibliographically approved
Andersson, K. (2018). Lärares lärande i arbete. In: : . Paper presented at NU2018.
Open this publication in new window or tab >>Lärares lärande i arbete
2018 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Lärare inom högre utbildning förväntas ha studenters lärande i fokus. Hur studenter lär, vad som stimulerar deras lärande och kunskapande är frågor som lärare bör och ska ställa sig. Andra förväntningar som finns är att utveckla och utvärdera kurser och program, och att lärare själva ska lära sig. Den fråga som ställs i denna studie är vilka möjligheter som finns att lära i arbetet, sett ur lärares perspektiv. En annan fråga som också ställs är hur eller om lärare i högre utbildning kan eller har möjlighet att utveckla sin praktiska klokhet, praxis. Samtal med kollegor inom högre utbildning som undervisar i olika ämnen i lärarprogram, utgör empiri. Resultaten visar att frågor som prioriteras är hur studenter ska stöttas, stimuleras och erbjudas varierad undervisning. Studenternas lärande är i fokus. Resultatet visar också att få undervisande lärare förstår frågan om hur de lär i arbetet. Att de lär i arbetet framkommer dock i deras berättelser om vad som influerar dem att utveckla undervisning, uppgifter eller kurser. I analysen används Aristoteles begrepp praxis (Gustavsson, 2000) samt de delar som Kemmis och Smith (2008) menar stöttar sociala, kulturella och materiella villkor så att det är möjligt för individen att agera. En preliminär analys är att det behövs tid för att medvetandegöra varför man gör som man gör. Metoder för att lära i arbete är bland andra att få diskutera med och att få frågor av kollegor. En tidig slutsats som kan dras är att fokus på studenter bidrar till att medvetenhet om det egna lärandet hamnar i skymundan.

 

Referenser

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre former i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Wistrand.

Kemmis, S., & Smith, T. (2008). Enabeling praxis. Challenges för Education. Rotterdam: Sense Publications.

National Category
Educational Sciences Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-44706 (URN)
Conference
NU2018
Available from: 2019-07-03 Created: 2019-07-03 Last updated: 2019-10-01Bibliographically approved
Andersson, K. & Jepson Wigg, U. (2018). Universitetsläraren som reflekterande praktiker: Reflektion och transformation som professionella redskap. In: Eva Ärlamalm-Hagsér & Marie Öhman (Ed.), Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik: (pp. 35-46). Västerås: Mälardalens högskola
Open this publication in new window or tab >>Universitetsläraren som reflekterande praktiker: Reflektion och transformation som professionella redskap
2018 (Swedish)In: Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik / [ed] Eva Ärlamalm-Hagsér & Marie Öhman, Västerås: Mälardalens högskola , 2018, p. 35-46Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Syftet med den här artikeln är att rikta ljuset mot vår egen praktik som universitetslärare, att analysera våra egna, ofta omedvetetna, idela och förgivettaganden samt att reflketera över på vilka sätt det påverkar undervisningssituationen. Vi vill också bidra med kunskap till det högskolepedagogiska fältet. Empirin består av exempel från vår egen undervisningserfarenhet, och vi analyserar dem med hjälp av begreppen reflektion-i-handling och reflektion-över-handling, samt transformativt lärande. 

Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Mälardalens högskola, 2018
Series
Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 39
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-44751 (URN)
Available from: 2019-07-01 Created: 2019-07-01 Last updated: 2019-10-14Bibliographically approved
Jepson Wigg, U. & Andersson, K. (2018). University lecturers as reflective practitioners: How boundaries and pre-conceived notions influence our practice. In: : . Paper presented at Nordic Educational Research Association, 2018.
Open this publication in new window or tab >>University lecturers as reflective practitioners: How boundaries and pre-conceived notions influence our practice
2018 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

1. Research topic/aim

The topic of this paper presentation is to analyze how we as lecturers set boundaries for interaction with students, through our pre-conceived notions of our students and of what constitutes “good” learning. As researchers and lecturers within the field of “pedagogik”, we have extensive knowledge as well as ideals concerning learning and what is needed in creating learning environments – but the suspicion is that this does not always correspond with our actions as lecturers. Part of the aim, then, is to bring our knowledge and ideals closer to our teaching practice. The other part of the aim of this paper presentation is to discuss in what ways this method of analyzing our own work might make a contribution to others’ practice and to the field of higher education research.

The aim of the presentation is to make a contribution to collegial learning and to the field of higher education research by exploring this issue.

2. Theoretical framework

The theoretical framework consists of the concept of the reflective practitioner, which was first developed by Schön (1983). Schön has characterized reflective thinking as having two forms: reflection-on-action and reflection-in-action. Reflection-in-action refers to the tacit processes of thinking which is linked with doing, and which continuously modify practice so that learning takes place. Reflection-on-action is viewed as a teacher’s thoughtful consideration and retrospective analysis in order to learn from experience (Schön, 1983; Leitch & Day, 2006). The reflective practitioner draws, of course, on the pragmatic tradition, specifically on Dewey’s idea of action and reflection as intertwined sources of creating knowledge, or rather, knowing.

These concepts are often used regarding school teachers’ work, and more rarely when discussing and analyzing the work of educators within higher education. We maintain that these concepts, as well as the methodology they imply, are fruitful in this arena as well.

3. Methodological design

This presentation is based on what may be termed action research, or introspective reflection. The method is simply put to use one’s own experience as empirical material, and use reflection and theoretical concepts in order to create new knowledge. This method is sometimes criticized for being too subjective and risks becoming too individual (Leitch & Day, 2006). We maintain that by subjecting our own practice to theoretical analysis we will be able to draw conclusions on how to bring theory and (individual) practice together, which transcend individual experiences.

4. Expected conclusions

As stated above, the paper aims to develop the notion of the university lecturer as a reflective practitioner. The conclusions will point to possibilities in reflection-in-action and reflection-on-action as ways of bringing together theoretical knowledge, ideals and teaching practice.

5. Relevance to Nordic educational research

This paper is relevant to Nordic educational research in that it makes a contribution to the research field of higher education. University lecturers’ work in higher education is one not often theorized or analyzed, and we maintain that this subject matter is of importance for NERA.

Keywords
Higher education, university teachers, reflection-in-action, reflecion-on-action, transformative learning
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-44793 (URN)
Conference
Nordic Educational Research Association, 2018
Available from: 2019-07-03 Created: 2019-07-03 Last updated: 2019-08-13Bibliographically approved
Jepson Wigg, U. & Andersson, K. (2017). Student participation in higher education: Learning from our failures. In: : . Paper presented at Nordic Educational Research Association, 2017.
Open this publication in new window or tab >>Student participation in higher education: Learning from our failures
2017 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

In this presentation, we will analyze and discuss student participation in higher education as we see it as scientists and lecturers, and how it may look from a student perspective.

Participation as a concept can be defined in several different ways. We will use the terms horizontal, vertical and abstract participation (Jonsson, 2010). To participate horizontally is to participate with others on the same hierarchical level, whereas to participate vertically is to participate on different hierarchical levels. Abstract participation means sharing and understanding goals and visions with an activity or an organization. These different ways of understanding participation can be used as tools for analyzing pedagogical relations and processes.

This presentation is based on a case study. As lecturers and scientists in the field of “pedagogik”, we believe that participation is key to developing independence and an ability to reflect individually as well as collectively, with other students and with the lecturers. Because of this, we spend a lot of time trying to create possibilities for students to participate in their own education and learning, and more often than we would like we are unsuccessful. We will take our point of departure in our own experiences as an empirical material, and put them in perspective using the theoretical concepts outlined above.

In conclusion, we aim to make a theoretical contribution to understanding student participation and why it can be so difficult to achieve.

Relevance for Nordic Educational Research:

As stated above, participation is key to furthering reflection and independence, and is a critical part of creating a good learning environment. Lecturers’ work in higher education is one not often theorized or analyzed, and we maintain that this subject matter is of importance for NERA.

Keywords
Higher education, scholarship of teaching and learning, participation
National Category
Educational Sciences Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-44785 (URN)
Conference
Nordic Educational Research Association, 2017
Available from: 2019-07-03 Created: 2019-07-03 Last updated: 2019-08-13Bibliographically approved
Andersson, K. (2015). Distanserad distansutbildning - med närhet till campus: Utvärdering av förskollärarprogrammet på distans vid MDH.
Open this publication in new window or tab >>Distanserad distansutbildning - med närhet till campus: Utvärdering av förskollärarprogrammet på distans vid MDH
2015 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
National Category
Social Sciences Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-44713 (URN)
Available from: 2019-06-28 Created: 2019-06-28 Last updated: 2019-08-13Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6312-6071

Search in DiVA

Show all publications