mdh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (6 of 6) Show all publications
Sandberg, K. (2020). Education for the Future? Reproduction of Gender and Gender Roles in Pupils' Perception of History as a School Subject. In: Anna Ehrlin Ulrika Jepson Wigg (Ed.), Social hållbarhet i utbildning: ett begrepp under formation. Västerås: Mälardalen university
Open this publication in new window or tab >>Education for the Future? Reproduction of Gender and Gender Roles in Pupils' Perception of History as a School Subject
2020 (English)In: Social hållbarhet i utbildning: ett begrepp under formation / [ed] Anna Ehrlin Ulrika Jepson Wigg, Västerås: Mälardalen university , 2020Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Mälardalen university, 2020
Series
Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 45
National Category
Humanities and the Arts Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-47057 (URN)
Available from: 2020-03-06 Created: 2020-03-06 Last updated: 2020-03-10Bibliographically approved
Sandberg, K. (2019). Manligt och kvinnligt i skolämnet historia: Vad har det för konsekvenser för elevernas historiekultur?. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education (1), 56-77
Open this publication in new window or tab >>Manligt och kvinnligt i skolämnet historia: Vad har det för konsekvenser för elevernas historiekultur?
2019 (Swedish)In: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, no 1, p. 56-77Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Utifrån intervjuer med elever i årskurs fem skildras i denna artikel elevernas historiekultur. Texten har två infallsvinklar, den första är elevernas uppfattning om manliga respektive kvinnliga aspekter av det förflutna. Den visade att eleverna främst ser manliga aktörer och manliga aktiviteter som riktig historia. Den andra infallsvinkeln är skillnader mellan pojkar och flickors inställningar till skolämnet historia och till historien som fenomen samt elevernas historiekultur. Den genomgången visade att flickor uppvisar ett större intresse än pojkarna för historia, både som skolämne och för att ta del av historia på fritiden. I artikeln påvisas att elevernas historiekultur förefaller vara inriktad på vad de beskriver som de stora händelserna i det förflutna. Pojkarna visar inget intresse för andra delar av det förflutna medan flickor också visar intresse för den vardagliga historien. Flickor framför att de behöver läsa historia för att få bra betyg medan både pojkar och flickor vill läsa historia för att bli allmänbildade och bli en del av samhället. Slutligen förs en diskussion av dessa aspekters relevans för skolämnet historia och dess under­visning

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad:: , 2019
Keywords
HISTORIEDIDAKTIK, KÖNSNORMER, HISTORIEKULTUR, YNGRE ELEVER, HISTORIEUNDERVISNING
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-43278 (URN)
Available from: 2019-04-30 Created: 2019-04-30 Last updated: 2019-05-15Bibliographically approved
Sandberg, K. (2018). Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia. (Doctoral dissertation). Eskilstuna: Mälardalens högskola
Open this publication in new window or tab >>Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia
2018 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

To learn from the past- younger pupils´ understanding of and motivation for history as a school subject

When pupils take part in schools´ history teaching they encounter a school historical culture, which is a part of society’s historical culture. Historical culture is here defined as the specific and particular way in which a society relates to its past. How pupils understand and motivate history as a school subject is a part of how they perceive society’s historical culture. This study examines younger pupils' historical culture based on Jörn Rüsen's defined dimensions of historical culture, which are: cognitive, political, moral, religious and aesthetical. The aim of this study is to examine younger pupils’ historical culture and how they perceive the historical culture they encounter in history as a school subject. In the study, the pupils´ historical culture is defined as the pupils' definition, perception and understanding of history, and primarily, of history as a school subject.

The results show that all of Rüsen's five dimensions of historical culture become visible in the pupils’ expressed historical culture, albeit to a different extent. Both the cognitive and moral dimensions become visible in the pupils' main motivation for and understanding of history as a school subject: that they should learn from the past. The pupils say that they can learn from the major events and of peoples’ mistakes and achievements in the past. The pupils also believe that they can learn from the past on a practical level. They also emphasis that they need to learn from the past in order to understand the society they live in since it builds on the past. The pupils also express that school history has an entertaining aspect. They mainly emphasise the exciting and dramatic events in the past. The pupil’s historical culture appears to be homogeneous and mainly based on the teaching they received in history as a school subject, but also with an imprint from a social history culture with an interest in, primarily, World War II.

The pupils primarily identify with the historical culture they meet through education at school, and mean that the history conveyed to them at school is the same as they encounter in society. The different historical cultural identities the pupils acknowledged that they belonged to seem to overlap and complement one another. The pupils trust the representations of history they encounter both inside and outside school.

Abstract [sv]

Yngre elevers historiekultur är en del av  en samhällelig historiekultur. I skolans histori­e­under­visning tar eleverna del av en organiserad samhällelig överföring av historiekultur syftande till att eleverna ska bli demokratiska medborgare. Hur eleverna förstår och motiverar skolämnets historia syfte och uppdrag blir en del av hur de uppfattar den sam­hälleliga historiekulturen.  Denna studie undersöker yngre elevers historiekultur utifrån Jörn Rüsens definierade dimensioner av historiekultur: kognitiv, politisk, estetisk, moralisk och religiös. Syftet med studien är att undersöka yngre elevers uttryckta historiekultur och hur de uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia. I studien tecknas elevernas historie­kultur som bestående av elevernas definition, upp­fattning och förståelse av historia, främst skolämnet historia.

Resultaten visar på att alla Rüsens fem dimensioner av historiekultur blir synliga i elevernas uttryckta historiekultur, om än i olika hög grad. I intervjuerna blir främst den kognitiva och den moraliska dimensionen synlig. Den kognitiva dimensionen är främst ett uttryck för elevernas förståelse av tid.  Både den kognitiva och den moraliska dimensionen blir synlig i elevernas främsta motivering till och förståelse av skolämnet historia: att de ska lära av det förflutna. Det eleverna anser att de kan lära sig av är främst det de betecknar som de stora händelserna i det förflutna och de missgärningar människor förr begått. De anser också att de kan lära av det förflutna på ett praktiskt plan för att inte upprepa misstag eller genom att återigen tillämpa framgångsrika metoder. De menar att de också kan lära av det förflutna för att förstå det samhälle de lever i då det bygger på det förflutna.

Eleverna menar att skolämnet historia också har en underhållande aspekt, främst betonas de spännande och dramatiska händelserna. Elevernas historiekultur framstår som homogen och i hög grad präglad av den undervisning de fått i skolämnet historia, men även med intryck av en samhällelig historiekultur med ett intresse för, främst, andra världskriget.

Eleverna identifierar sig främst med den historiekultur som förmedlas via undervisningen i skolan och menar att den historia som förmedlas till dem i skolan är den samma som de möter i samhället. De olika historiekulturella identiteterna elever räknar tillhörighet till tycks överlappa och komplettera varandra. Eleverna litar på de förmedlingar av historia de möter både i och utanför skolan.    

Place, publisher, year, edition, pages
Eskilstuna: Mälardalens högskola, 2018
Series
Mälardalen University Press Dissertations, ISSN 1651-4238 ; 267
Keywords
Yngre elever, didaktik, skolämnet historia, historiekultur
National Category
Didactics
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-40076 (URN)978-91-7485-392-6 (ISBN)
Public defence
2018-10-05, A407, Mälardalens högskola, Eskilstuna, 13:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2018-06-27 Created: 2018-06-27 Last updated: 2018-10-04Bibliographically approved
Nygren, T., Sandberg, K. & Vikström, L. (2014). Digitala primärkällor i historieundervisningen: en utmaning för elevers historiska tänkande och historiska empati. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education (2), 208-245
Open this publication in new window or tab >>Digitala primärkällor i historieundervisningen: en utmaning för elevers historiska tänkande och historiska empati
2014 (Swedish)In: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, no 2, p. 208-245Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this study, 110 Swedish upper secondary students use a historical database designed for research. We analyze how they perceive the use of this digital tool in teaching and if they are able to use historical thinking and historical empathy in their historical writing and presentations. Using case-study methodology including questionnaires, observations, interviews and text analysis we find this to be a complex task for students. Our results highlight technological problems and problems in contextualizing historical evidence. However, students show interest in using primary sources and ability to use historical thinking and historical empathy, especially older students in more advanced courses when they have time to reflect upon the historical material.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: , 2014
Keywords
DIGITAL, HISTORIA, HISTORIEUNDERVISNING, ELEVUPPFATTNINGAR, DATABASER, PRIMÄRKÄLLOR, HISTORISKT TÄNKANDE, HISTORISK EMPATI, IKT.
National Category
History Didactics Media Engineering
Research subject
history of education
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-41119 (URN)
Projects
Media Places
Funder
Knut and Alice Wallenberg Foundation, 1020
Available from: 2018-10-04 Created: 2018-10-04 Last updated: 2018-10-04Bibliographically approved
Sandberg, K. (2014). Möte med det förflutna: digitaliserade primärkällor i historieundervisningen. (Licentiate dissertation). Umeå: Umeå Universitet
Open this publication in new window or tab >>Möte med det förflutna: digitaliserade primärkällor i historieundervisningen
2014 (Swedish)Licentiate thesis, monograph (Other academic)
Alternative title[en]
Encounter with the Past : Uses of Digital Sources in History Education
Abstract [en]

In recent years, the Swedish educational system has undergone considerable change. A new curriculum and swift digitization via the implementation of the "one-to-one" system have increased the call for new teaching methods in schools. Previous research indicates that working with primary sources can enhance students’ historical thinking and historical empathy. The present licentiate dissertation aims to investigate Swedish upper secondary school students’ use of critical thinking and historical empathy when utilizing digitized primary sources, such as the parish registers stored in the Demographic Data Base at Umeå University.

        Five classes in grades 1-3, comprising 110 students, in the ages 16 to 19, and three teachers participated in the study. The students were assigned with compiling a report based on the digitised primary source material and presenting their findings in a written paper or oral presentation. The study was evaluated through (1) interviews with students and teachers, (2) classroom observation of the students while working with the material, (3) questionnaires on the students´ view of history, and (4) the completed assignments.

          The study shows that all the students achieved some result based on the information found in the digitised primary sources. While they applied historical empathy and historical thinking, it was mixed with presentism. The majority did not make use of corroboration, but those who did displayed more examples of historical thinking and historical empathy, primarily evident in grades 2 and 3 and in the free discussions held after the presentations. The students’ perception of primary sources shifted as a result of this exercise: Their preference for using primary sources had increased, although their trust in primary sources had simultaneously decreased. Teachers and students alike were generally satisfied with the assignment but argued that the database needed improvement in order to enhance its usefulness. Over the course of the assignment, students frequently expressed that the individuals in the digitized material came to life for them, generating feelings of empathy.

        The study’s contribution to history didactics is twofold. First, it clearly demonstrates how upper secondary students can make use of historical thinking and historical empathy when studying digitised parish records, even though they have difficulty contextualizing their results. Secondly, it provides insight into how Swedish students learn history and the kind of history that interests them. The results are predominantly in agreement with those from previous studies but this study is pioneering in basing its findings on primary sources that are digitised.

Abstract [sv]

En dator till varje elev, det som ofta kallas en-till-en, har skapat nya förutsättningar för undervisning. I denna studie får gymnasieelever arbeta med digitaliserade primärkällor i historieundervisningen. Elevernas förmåga att använda historiskt tänkande, historisk empati och kontextualisering undersöks, och elevernas inställning till historieämnet kartläggs före och efter mötet med de digitaliserade källorna. Samtliga elever klarar av att genomföra sökningar i det digitaliserade källmaterialet, och de uppvisar i högre eller lägre grad historiskt tänkande, historisk empati och kontextualisering under lektionerna och i sina skriftliga och muntliga redovisningar. Elevernas inställning till historieämnet påverkas i viss mån. Främst förändras deras syn på primärkällor.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå Universitet, 2014. p. 101
Series
Licentiatavhandlingar från Forskarskolan Historiska medier ; 1
Keywords
History didactics, digitalized primary sources, historical thinking, historical empathy, contextualization, upper secondary school, didaktik, historieundervisning, digitaliserade primärkällor, historiskt tänkande, historisk empati, kontextualisering, gymnaiset
National Category
Didactics History Educational Sciences
Research subject
History; Education
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-41120 (URN)978-91-7601-073-0 (ISBN)
Presentation
2014-05-26, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet, 09:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2018-10-04 Created: 2018-10-04 Last updated: 2018-10-04Bibliographically approved
Sandberg, K. (2014). The Computerised Classroom: Didactic Tool or Distraction?. In: Catherine Burke, Ian Grosvenor & Björn Norlin (Ed.), Engaging with Educational Space: Visualizing Spaces of Teaching and Learning (pp. 130-139). Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier
Open this publication in new window or tab >>The Computerised Classroom: Didactic Tool or Distraction?
2014 (English)In: Engaging with Educational Space: Visualizing Spaces of Teaching and Learning / [ed] Catherine Burke, Ian Grosvenor & Björn Norlin, Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier , 2014, p. 130-139Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2014
National Category
Educational Sciences History
Research subject
history of education
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-41118 (URN)978-91-7601-185-0 (ISBN)
Available from: 2018-10-04 Created: 2018-10-04 Last updated: 2018-10-04Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3982-1730

Search in DiVA

Show all publications