https://www.mdu.se/

This paper draws on the KINSA project (The Communicative Situation of Immigrants at Swedish Workplaces), which aimed to identify communicative factors that have a positive impact on the integration of second language speakers in the workplace and in their immediate work team. The focus here is on humour and swearing as strategies for doing collegiality and for building and maintaining good relations between co-workers. The article presents data from five second language speakers, permanently employed industrial or office workers in a major Swedish company. Theoretically and methodologically, the paper has its basis in discourse analysis, interactional sociolinguistics and the ethnography of communication. By means of fieldwork, a large body of empirical data was collected, comprising detailed field notes, audio and video recordings of naturally occurring talk, and texts processed and produced by participants. The analysis of the data shows that metalinguistic and metacultural awareness and performance of relational communicative acts among the participants appear to have helped to facilitate and consolidate integration in the workplace and the immediate work team. To foster good relations at work, the five participants make strategic use of jokes, compliments, narratives, swearing and greetings. In this article the use of jokes and swearing is highlighted. It closes by making a case for future research in the area of integration in the workplace through relational communication, especially among second language speakers.

Marie Nelson gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda industriarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktuell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt.

Detta nummer av Litteratur och språk är huvudsakligen ägnat åt det förflutna, människors berättande, åt minnet, den bild människor gör sig av det förgångna, men också av det artificiella i ett samtida perspektiv.

Ingela Pehrson Berger inleder blicken bakåt när hon behandlar Carl von LinnésTal, om Märkwärdigheter uti insecterne. Hon undersöker genom en kombination av idéhistorisk belysning och retorisk analys fyra teman i talet, nämligen hur Linné ger uttryck för en fysikoteologisk förundran i synen på insekterna, hur han presenterar den entomologiska forskningen och uppmanar till en nyfikenhetsforskning, hur han verkar för folkupplysning genom att avskaffa vanföreställningar om insekter, samt hur han med humoristisk antropomorfism berättar om insekters beteenden.

Magnus Janssons bidrag, Sträckläsning, är ett projekt som vill undersöka om – och i så fall hur – svenska poeter under 1900-talet har använt flyttfåglar som motiv. Utgångspunkten är Fredrik Bööks studie "Flyttfåglarna" från 1913. Utifrån den läser sig Jansson fram genom det ena lyriska författarskapet efter det andra. Han genomkorsar dem som en fågelskådare på jakt efter att göra observationer, som sedan förs in på registerkort. Projektet är därför också en utforskning av en läsarpraktik inspirerad av ekokritiken. Frågor som läsaren ställs inför är: Vad är ett motiv? Vad är en observation i dikten jämfört med en observation i "verkligheten"?

Thorsten Päplow tar sig an Norbert Scheuers roman Überm Rauschen och undersöker vilken betydelse stensimpan har för den manliga huvudpersonens misslyckanden både på det personliga och på det yrkesmässiga planet. Päplow visar i sin analys hur Scheuers stensimpelika berättande – med familjeliv i efterkrigstidens Tyskland som bakgrund – framstår som en skildring av ett existentiellt fiasko.

I sin essä om Goethes självbiografiska skrivande ägnar sig Ingemar Haag åt Dichtung und Wahrheit, diktarens monumentala bidrag till den självbiografiska genren under 1800-talets första hälft. Haag visar hur ledigt Goethe rör sig genom historien, politiken och konsten, hur han i sitt diktarvärv är mer av en kulturhistoriker än en självbekännande navelskådare.

Marie Öhman tar i sitt bidrag "Man ser mig och jag finns – Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna upp romanens utforskande av hur ny teknik kan komma att påverka våra föreställningar om vad en människa är. Öhman visar hur Jakobson använder science fiction-genren för att ifrågasätta en traditionell uppdelning av tillvaron i materiellt och icke-materiellt, mänskligt och icke-mänskligt och relaterar detta ifrågasättande till en posthumanistisk kontext.

Cecilia Pettersson går in på det förnyade intresset för minnet och konstaterar att det uppstått ett nytt berättande om minnet genom vilket detta bl.a. förknippas med fantasi istället för sanningsenlighet. Hon ställer Bodil Malmstens romaner Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån och framför allt Nästa som rör mig i relation till denna minnesuppfattning. Det framgår då att dessa romaner fungerar som ett slags motberättelse, där minnet framförallt handlar om mer universella frågor, såsom minnets värde, dess identitetsskapande funktion och dess grundläggande betydelse för den mänskliga existensen

Eva Sundgren för i sin artikel "dä blir minnen av allting" – Äldres samtalsstil med fokus på berättelser" en inledande diskussion kring forskning om äldres berättande. Hennes syfte är inte bara att beskriva berättelsernas form och funktion, utan också att bidra till en diskurs om äldre och äldres språk som inte utgår från ett bristperspektiv. Viktiga frågor är hur de äldre konstruerar sina berättelser och vilken bild de ger av sig själva och sina liv. Först tar Sundgren upp vem som är äldre och vad en berättelse är. Därefter görs några nedslag i en inspelning med en kvinna på snart 92 år. Eftersom perspektivet är interaktionellt ställs också frågan vilken roll lyssnaren spelar för berätterskan.

Marie Nelson, slutligen, gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda industriarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktuell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt.

This thesis is a study of the everyday communication of second language speakers in a major Swedish company. On the basis of eighteen interviews with permanently employed industrial and office workers, who came to Sweden as adults from countries outside the Nordic region where non-Germanic languages are spoken, five individuals were chosen for observation.

The overarching aim of the study is to identify communicative factors with a positive impact on the integration of second language speakers in the workplace and in their immediate work team. Subsidiary aims are to map out the communication of the five participants and to analyse their involvement in communicative activities, both professional and social. The focus is on the interaction between participants and fellow employees, primarily in terms of what participants themselves do to promote mutual understanding and good relations at work.

Theoretically and methodologically, the study has its basis in discourse analysis, interactional sociolinguistics and the ethnography of communication. By means of fieldwork, a large body of empirical data was collected, comprising detailed field notes, audio and video recordings of naturally occurring talk, and texts read and produced by participants.

The five participants’ day-to-day communication is shown to be influenced to a large degree by the type of occupation. At the company studied, whose corporate language is English, white-collar employees can manage without a knowledge of Swedish, so long as they know English. Factory workers, meanwhile, regard an inadequate command of English, rather than Swedish, as an obstacle to promotion. All the participants perform communicative acts designed to create and maintain group solidarity. In seeking to foster good relations in the workplace, they make use of jokes, compliments, narratives, swearing and greetings. The participants are shown to be metalinguistically and metaculturally aware, which aids everyday communication and integration. Linguistic and cultural asymmetries seem to be able to mitigate potential threats to face, making the participants a valuable resource in sensitive communicative situations. All co-workers provide linguistic scaffolding, but in interaction with the most career-oriented participant, markers of power can sometimes be observed.

A high level of awareness and performance of relational communicative acts appear to facilitate and speed integration in the workplace and the immediate work team.

Genom intervjuer och fallstudier kartläggs och analyseras ett antal invandrares kommunikativa arbetsvardag med avseende på såväl muntlig som skriftlig produktion. Syftet med analyserna är att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på invandrares integration på arbetsplatsen och med sina kolleger.