https://www.mdu.se/

Med sin stora stadsspråksundersökning på 1960-talet satte Bengt Nordberg tidigt Eskilstuna på den sociolingvistiska världskartan, och genom de bägge uppföljningsstudier som senare gjordes har forskningen om språklig variation och förändring i Eskilstuna genererat data och insikter som också i ett internationelltperspektiv måste betraktas som unika. I den här artikeln blickar jag tillbaka påvariationslingvistiska undersökningar som gjorts i Eskilstuna, med fokus på hurdet började med Nordbergs Eskilstunaundersökning på 1960-talet och mina två återbesök, det första ungefär 30 och det andra ungefär 50 år senare. Jag argumenterar också för att variationslingvistik fortfarande är ett relevant paradigm som kan bidra till förståelse av vårt språkande och det ömsesidiga förhållandet mellan språk och samhälle.

Inledningsvis ges en beskrivning av hur språklig variation och förändring kan undersökas.

In this article, the behaviour of six speakers in Eskilstuna, Sweden, is analysed across their lifespans. They were recorded in 1967, 1996 and 2018. In 1967, Bengt Nordberg recorded 83 Eskilstuna speakers for the first large-scale sociolinguistic investigation of language variation and change in the Nordic countries, and in 1996, I made the recordings for the project Continu- ity and Change in Present-Day Swedish: Eskilstuna Revisited, combining a panel study with 13 re-recorded informants and a trend study with 72 new informants. In 2018, I found 6 of the 13 panel speakers from 1996 and recorded at least 50 minutes with each informant. The interviews from three different points in time, combined with an integration index questionnaire carried out in 1996, allow for a description and discussion of how variation, change and stability at the level of the individual speaker are influenced by a combination of different factors. The results demonstrate, contrary to William Labov’s assumption (2001, p. 447) of an age of stabilisation at 17, that individuals can and do change their linguistic behaviour after early adulthood. Even the oldest informants have by no means remained stable. There is a tendency for young infor- mants to increase their use of standard variants and use more standard language when they are middle-aged, whereas older informants increase their use of local variants as they grow older and retire from work. As this panel study draws on considerable ethnographic knowledge about the informants and their life histories, it was possible to explore how individuals’ linguistic behaviour is influenced by intersecting social factors: not only sociodemographic status, gender and age, but also their level of education, type of occupation, social mobility and integration in the local community. Attitudes to the local community and the local language are clearly of importance. It is also demonstrated that each individual can be influenced by different factors in different ways.

I de flesta senska klassrum idag finns nyanlända och flerspråkiga elever. Den här boken är en handbok för blivande och verksamma lärare som undervisar dessa elever i matematik. Här finns konkreta råd och exempel på strategier som underlättar lärarens arbete och samtidigt integrerar eleverna i mattematikundervinsingen och i klassen.

I det här kapitlet beskrivs hur en lärare arbetar med skapandet av en trygg lärmiljö i en mångkulturell årskurs 1. Först ges en bakgrund om hur mottagandet av nyanlända elever organiseras i kommunen och på skolan. Fallbeskrivningen bygger på observationer och intervjuer med skolledning, klassläraren och en studiehandledare.

Syftet med kapitlet är att ge exempel på hur ett inkluderande och tal-, läs- och skrivutvecklande arbete kan organiseras och se ut i årskurs 1. Samarbete med föräldrar, andra lärare, studiehandledare och modersmålslärare är viktiga framgångsfaktorer, liksom höga förväntningar på eleverna, tydliga instruktioner, stöttning och ett positivt förhållningssätt. 

Sverige är i hög grad ett flerspråkigt samhälle. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete i det flerspråkiga klassrummet är att synliggöra och inkludera de olika språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna. Nyanlända elever ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska utveckla kunskaper på sitt nya språk, och undervisningen måste erbjuda stöttning, t.ex. i form av att nyanlända elever få studiehandledning på sitt modersmål (eller sitt starkaste språk). Det finns emellertid fortfarande negativa attityder till flerspråkighet, både i samhället i stort och i skolan. I det här kapitlet diskuteras vad ett språk är och vad tvåspråkighet eller flerspråkighet innebär. Jag beskriver vad en attityd är och hur vi kan arbeta i skolan för att förändra negativa attityder till flerspråkighet och mångfald som hänger nära samman. Slutligen lyfts vikten av att se flerspråkighet som en tillgång både för individen och samhället och som en resurs i klassrummet.