mdh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 21) Show all publications
Öhman, M., Hammar, I. & Ängsal, M. P. (2018). Den ljusnande framtid.: Om arbetslivsanknytning i humanistisk utbildning.
Open this publication in new window or tab >>Den ljusnande framtid.: Om arbetslivsanknytning i humanistisk utbildning
2018 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Publisher
p. 34
Series
Humtanks rapportserie ; 3
Keywords
Humaniora, utbildningspolitik, arbetslivsanknytning
National Category
Humanities and the Arts Other Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-40389 (URN)
Available from: 2018-08-20 Created: 2018-08-20 Last updated: 2018-12-14Bibliographically approved
Ärlemalm-Hagsér, E. & Öhman, M. (Eds.). (2018). Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik. Västerås: Mälardalens högskola
Open this publication in new window or tab >>Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik
2018 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Mälardalens högskola, 2018
Series
Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 39
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-40399 (URN)978-91-7485-341-4 (ISBN)
Available from: 2018-08-21 Created: 2018-08-21 Last updated: 2018-09-20Bibliographically approved
Öhman, M. & Ärlemalm- Hagser, E. (2018). Inledning: Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik. Västerås: Mälardalens högskola
Open this publication in new window or tab >>Inledning: Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik
2018 (Swedish)Other (Other academic)
Place, publisher, year, pages
Västerås: Mälardalens högskola, 2018
Series
Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 39
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-40403 (URN)978-91-7485-341-4 (ISBN)
Available from: 2018-08-21 Created: 2018-08-21 Last updated: 2018-09-26Bibliographically approved
Karlsohn, T., Ängsal, M. P. & Öhman, M. (2018). Sätt kraft bakom de vackra orden om humanioras betydelse. Curie (2018-02-18)
Open this publication in new window or tab >>Sätt kraft bakom de vackra orden om humanioras betydelse
2018 (Swedish)In: Curie, no 2018-02-18Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2018
National Category
Humanities and the Arts Other Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-40390 (URN)
Available from: 2018-08-20 Created: 2018-08-20 Last updated: 2018-09-10Bibliographically approved
Öhman, M. (2016). Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv hos Lars Jakobson, Peter Høeg och Kerstin Ekman. Möklinta: Gidlunds förlag
Open this publication in new window or tab >>Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv hos Lars Jakobson, Peter Høeg och Kerstin Ekman
2016 (Swedish)Book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Möklinta: Gidlunds förlag, 2016. p. 207
Keywords
posthumanism, ekokritik, Kerstin Ekman, Peter Høeg, Lars Jakobson
National Category
Humanities Languages and Literature
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-28942 (URN)9789178449217 (ISBN)
Projects
Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv i skandinaviska samtidsromaner
Funder
Swedish Research Council, 90187501
Available from: 2015-09-16 Created: 2015-09-16 Last updated: 2017-10-16Bibliographically approved
Öhman, M. (2016). Recension av Ann-Sofie Lönngren, Following the Animal: Power, Agency, and Human-Animal Transformations in Modern, Northern-European Literature. Cambridge Scholars Publishing. Newcastle upon Thyne 2015. [Review]. Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, 137, 315-317
Open this publication in new window or tab >>Recension av Ann-Sofie Lönngren, Following the Animal: Power, Agency, and Human-Animal Transformations in Modern, Northern-European Literature. Cambridge Scholars Publishing. Newcastle upon Thyne 2015.
2016 (Swedish)In: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 137, p. 315-317Article, book review (Other academic) Published
National Category
Languages and Literature
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-36505 (URN)
Available from: 2017-09-24 Created: 2017-09-24 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Haag, I., Kjär, U., Päplow, T., Schröter, T., Molander Danielsson, K., Jansson, M., . . . Lundkvist, H. (2016). Vokabeltest im FSU; Narrative Vampirism; English for Young Learners; Eva Lindströms poetik; Linguistic accommodation; Astrid Lindgrens barnboksvärldar; Traditionell västgötska; Didaktiska reflektioner kring grammatiska strukturer; Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner; Språksituationen på Åland; Ett radikalt demokratisk svenskämne; Rainer Maria Rilkes Malte Laurids Brigges anteckningar. Västerås Eskilstuna: Mälardalens högskola
Open this publication in new window or tab >>Vokabeltest im FSU; Narrative Vampirism; English for Young Learners; Eva Lindströms poetik; Linguistic accommodation; Astrid Lindgrens barnboksvärldar; Traditionell västgötska; Didaktiska reflektioner kring grammatiska strukturer; Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner; Språksituationen på Åland; Ett radikalt demokratisk svenskämne; Rainer Maria Rilkes Malte Laurids Brigges anteckningar
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Västerås Eskilstuna: Mälardalens högskola, 2016. p. 210
Series
Litteratur och språk: Forskning vid Institutionen för Humaniora, ISSN 1653-1701 ; 11
Keywords
språkvetenskap, litteraturvetenskap, språkdidaktik
National Category
Humanities Languages and Literature
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-33077 (URN)
Note

red Ingemar Haag

Available from: 2016-09-07 Created: 2016-09-07 Last updated: 2018-01-03Bibliographically approved
Öhman, M. (2014). Cyborg, åttiotalsideologi och posthumanism. Tidskrift för litteraturvetenskap (1), 68-69
Open this publication in new window or tab >>Cyborg, åttiotalsideologi och posthumanism
2014 (Swedish)In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, ISSN 1104-0556, no 1, p. 68-69Article in journal (Refereed) Published
Keywords
posthumanism, Donna Haraway, cyborg manifesto, posthumanism, Donna Haraway, cyborgmanifestet
National Category
Humanities Other Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-25259 (URN)
Available from: 2014-06-17 Created: 2014-06-16 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Packalén, S., Haag, I., Jansson, M., Päplow, T., Öhman, M., Molander Danielsson, K., . . . Schirrmacher, B. (2013). LITTERATUR OCH SPRÅK: Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation; Musikens roll i Günter Grass prosa; Bölls, Giordanos und Hamiltons irische Tagebücher; Remembrance of the Holocaust; 1800-talets självbiografi bortom Rousseau och Goethe; Jack London’s White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman; Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s literature.
Open this publication in new window or tab >>LITTERATUR OCH SPRÅK: Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation; Musikens roll i Günter Grass prosa; Bölls, Giordanos und Hamiltons irische Tagebücher; Remembrance of the Holocaust; 1800-talets självbiografi bortom Rousseau och Goethe; Jack London’s White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman; Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s literature
Show others...
2013 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

Föreliggande nummer av Litteratur och språk har både till innehåll och utformning ett brett internationellt anslag med bidrag som är skrivna på svenska, engelska och tyska.

Gordana Dodig-Crnkovic inleder med en artikel som anlägger ett nytt, evolutionärt perspektiv på kunskap. Författaren konstaterar att kunskap alltsedan Platon och Aristoteles har studerats inom epistemologin, en gren av filosofin som sysslar med propositionell kunskap, dvs. kunskap som kan uttryckas enligt formeln "A vet att p" där A är en person och p är en proposition (ett påstående). Det centrala här är sanningshalten i påståenden. Dodig-Crnkovic tar dock i sin artikel ”Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation for an Embodied Situated Cognitive Agent” ett annorlunda grepp. Hon behandlar kunskap som ett biologiskt fenomen, såsom informationsstrukturer skapade av en organism som omvandlar information till nödvändig kunskap för överlevnad. Även de enklaste levande varelser använder information som de ordnar i olika komplexa kunskapsstrukturer. Därför kan kunskap studeras ur ett evolutionärt perspektiv som en process där informationsstrukturer i levande organismer blir alltmer komplexa som en följd av växelverkan med omgivningen, en växelverkan som även innefattar kommunikation med andra organismer.

I det andra bidraget ”Trummor och kontrapunkt. Musikens roll i Günter Grass prosa” låter Beate Schirrmacher oss se att Günter Grass inte endast är författare och bildkonstnär, utan att även musiken spelar en central roll i hans författarskap. Schirrmacher framhåller att det finns många intermediala referenser till musik i Grass romaner. Ändå har t ex trummandets roll i Die Blechtrommel (1959) och referensen till den musikaliska kräftgången i novelltiteln Im Krebsgang (2002) länge förbisetts. Med hjälp av intermediala teorier följer artikeln upp musikens betydelse i Grass prosa. Författaren använder sig av ett transmedialt perspektiv som fokuserar på gemensamheterna mellan text och musik. Repetitivitet, simultanitet och performativitet förknippas mer med musik än med litteratur, men de är också återkommande kännetecken i Grass berättarteknik. I textexempel från Die Blechtrommel, Im Krebsgang und Ein weites Feld (1995) analyserar Schirrmacher verkens transmediala gemensamhet med musik. Hon lyfter fram hur repetitiva, simultana och performativa mönster blir avgörande för tolkningen, vilket i sin tur kastar nytt ljus över Grass prosa och lyfter fram aspekter som tidigare förbisetts eller till och med kritiserats.

Thorsten Päplow tar i ”Poetologische Konzeptionen des Platzes in drei ‚Irischen Tagebüchern‘: Heinrich Bölls Irisches Tagebuch, Ralph Giordanos Mein Irisches Tagebuch und Hugo Hamiltons Die redselige Insel. Irisches Tagebuch” upp platsens betydelse som poetologisk faktor i tre resetexter, nämligen i de ”irländska dagböcker” som författats av Heinrich Böll, Ralph Giordano och Hugo Hamilton. Eftersom det hittills knappast funnits några undersökningar kring vilken bärighet betydelsen av orter och platser har i reselitteraturen, presenterar artikelförfattaren inledningsvis olika orts- och platskoncept. De analyser som sedan följer syftar till att åskådliggöra vilken roll orter, platser eller landskap kan ha som betydelsepotential i respektive författares ”irländska dagbok”.

I ”German Literature and Remembrance of the Holocaust” pekar Sture Packalén med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 på vilken central roll just litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också minnet av de tyska lidandena. Packalén visar att de tyska författarna i denna minnesprocess tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete”. Samtidigt lyfter han fram hur det i de litterära texterna synliggörs att nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland. I artikeln framhålls vidare att dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man i litteraturen urskilja olika minnesgemenskaper som var för sig fokuserar förföljelsen av judarna, Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.

Ingemar Haag konstaterar i ”De två vägarna – 1800-talets självbiografi bortom Jean-Jacques Rousseau och Johann Wolfgang von Goethe: några nedslag hos George Sand, Alfred de Musset och Thomas De Quincey”, att borgerlighetens ökade samhälleliga inflytande under 17- och 1800-talen också krävde krävde ett konstnärligt uttryck. Haag tar vidare upp att det finns en viss samstämmighet inom forskningen om att just romanen blev borgerlighetens genre per se. Han menar att man också skulle kunna lägga till självbiografin som ett led i detta legitimeringsprojekt. 1800-talet flödar över av självbiografier. Rousseau blev tidigt den stora förebilden. Hans introverta självanalys fick många efterföljare – men senare också många kritiker, som förhöll sig negativa till hans navelskåderi. Sand och de Musset var några av hans belackare. I sin essä diskuterar Ingemar Haag Sands, de Mussets och De Quinceys självbiografiska texter som ett svar på Rousseaus introspektiva förhållningssätt. De sympatiserar, enligt Haag, snarare med den hållning som Goethe förespråkar i Dichtung und Wahrheit, där jaget definieras utifrån interaktionen med historien och samhället.

De två avslutande bidragen har båda en ekokritisk inriktning. Karin Molander Danielssons artikel ”White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman” är en studie som tar särskilt fasta på hur Jack London i sin roman White Fang framställer huvudkaraktärens beteende och kognition. I artikeln görs även en jämförelse av hur hundar och vargar beskrivs i den etologiska litteraturen. Molander Danielsson visar fram hur huvudpersonens utveckling från vild varghybrid till domesticerad hund på många sätt motsvarar den evolutionära utveckling som hunden, canis familiaris, genomgått. Romanen kan därför enligt artikelförfattaren läsas både som en evolutionär och som en traditionell Bildungsroman.

Den sista artikeln med titeln “Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s Literature from the 20th Century” består av fyra konferensbidrag skrivna av Magnus Jansson, Karin Molander Danielsson, Sture Packalén och Marie Öhman. De deltog i juni 2013 i den tionde internationella litteraturkonferensen ”Changing Nature: Migrations, Energies, Limits” i arrangemang av ASLE, The Association for the Study of Literature and the Environment vid University of Kansas, Lawrence. Med exempel från Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Inga Borg och Astrid Lindgren fokuserar artikelförfattarna i sina bidrag på hur ekopedagogiska drag och människans interaktion med naturen framträder i svenska barnbokstexter från tidigt till sent nittonhundratal.

 

Publisher
p. 155
Series
Litteratur och språk: Forskning vid Institutionen för Humaniora, ISSN 1653-1701 ; 9
National Category
Humanities
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-22868 (URN)
Note

Redaktör. Professor Sture Packalén

Rapporten innehåller bidrag skrivna på engelska, svenska och tyska.

Available from: 2013-11-28 Created: 2013-11-19 Last updated: 2015-11-13Bibliographically approved
Öhman, M. (2013). Traditional storytelling and new environmentalism in Astrid Lindgren's Ronia the Robber's Daughter. In: Litteratur och språk: . Paper presented at Tenth Biennial ASLE Conference: "Changing Nature: Migrations, Energies, Limits", May 28-June 1, 2013, University of Kansas, Lawrence, KS (pp. 48-53). Paper presented at Tenth Biennial ASLE Conference: "Changing Nature: Migrations, Energies, Limits", May 28-June 1, 2013, University of Kansas, Lawrence, KS. Västerås: Mälardalens högskola (9)
Open this publication in new window or tab >>Traditional storytelling and new environmentalism in Astrid Lindgren's Ronia the Robber's Daughter
2013 (English)In: Litteratur och språk, Västerås: Mälardalens högskola , 2013, no 9, p. 48-53Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Mälardalens högskola, 2013
Series
Litteratur och språk: Forskning vid Institutionen för Humaniora, ISSN 1653-1701
Keywords
New environmentalism, Astrid Lindgren, ecopedagogical design
National Category
Languages and Literature
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-21629 (URN)
Conference
Tenth Biennial ASLE Conference: "Changing Nature: Migrations, Energies, Limits", May 28-June 1, 2013, University of Kansas, Lawrence, KS
Projects
Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv i skandinavisk samtidslitteratur
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2013-09-23 Created: 2013-09-23 Last updated: 2014-12-03Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-4844-9512

Search in DiVA

Show all publications