mdh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 70) Show all publications
Packalén, S. (2014). HAN FICK TYSKLAND ATT GÖRA UPP MED SITT FÖRFLUTNA [Review]. Dagens Nyheter
Open this publication in new window or tab >>HAN FICK TYSKLAND ATT GÖRA UPP MED SITT FÖRFLUTNA
2014 (Swedish)In: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [de]

Jüdisches Museum i Frankfurt am Main visade 10/4-7/9 2014 utställningen "Fritz Bauer. Der Staatsanwalt. NS-Verbrechen vor Gericht" ('Fritz Bauer. Åklagaren. Nazistiska förbrytelser inför rätta')

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2014
Keywords
Der Auschwitzprozess in Frankfurt, Generalstaatsanwalt Fritz Bauer, Die Ermittlung, Peter Weiss, Remer, Auschwitzprocessen, Auschwitz i Frankfurt, Förintelsen, Antisemitism, Fritz Bauer, Remer, Stauffenberg, Eichmann, åklagare, Peter Weiss, Rannsakningen
National Category
Humanities
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-27310 (URN)
Available from: 2015-01-16 Created: 2015-01-16 Last updated: 2018-01-26Bibliographically approved
Packalén, S. (2013). Cirka 600 LEXIKONARTIKLAR i Nationalencyklopedin, band 1-20, 1989-2013: Tysk, schweizisk och österrikisk litteratur. NATIONALENCYKLOPEDIN
Open this publication in new window or tab >>Cirka 600 LEXIKONARTIKLAR i Nationalencyklopedin, band 1-20, 1989-2013: Tysk, schweizisk och österrikisk litteratur
2013 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

A Aal, Achternbusch, Adelbert von Chamisso-Preis, Ahlsen, Aichinger, von Aist, Altenberg, Alverdes, Améry,Andersch, Anderson, Angelus Silesius, Apitz, Arendt, Andres, Anzengruber, Auerbach, Alexis, Alger, B. von Arnim, A. von Arnim, Arnold, Artmann, Arndt, von Auersperg, Ahlsen, Asmodi; B Bachmann, Bahr, Ball, Bauer, Baum, Becher, Jurek Becker, Jürgen Becker, Benn, Bergengruen, Bernhard, Bernuth, Beyer, Bichsel, Bienek, Biermann, Bobrowski, Brandstetter, Brasch, Braun, Bredel, Brentano, Brinkmann, de Bruyn, Burger, Böll, Börne, Bierbaum, Bleibtreu, Blut und Boden-litteratur, Bodmer, Bosels, Borchardt, Borchert, Brant, Brasch, Braun, Braunschweig-Wolfenbüttel, Breitinger, Brezan, Broch, Brod, Bronnen, Brussig, Büchner-Preis, Bürger, Burmeister; C Canetti, Cisinski, Carossa, Claudius, Conrad, Csokor, Czechowski; D Dahn, Delius, Ditzen, Drewitz, Dreyer, von Chamisso, H. Claudius, M. Claudius, Courths-Mahler, Dauthendey, Dehmel, Deutsche Vierteljahrschrift, Det unga Tyskland, von Doderer, Dorst, Drach, von Droste-Hülshoff, Duve, Dwinger, Dürrenmatt, Däubler, Döblin; E Ebers, Ebner-Eschenbach, Edschmidt, Ehrenstein, Eich, Eisenmenger, Elsner, Endler, Enzensberger, Erpenbeck, Eschstruth, Ernst, Eulenberg, Ewers; F Fallada, Feuchtwanger, Faesi, Federspiel, Fischer, Flex, Forster, Frischmuth, Fritsch, Fleisser, Fontane, Forte, Fouqué, Frenssen, Fried, B. Fuchs, J. Fuchs, Freiligrath, Freytag, Frisch, Funck, Fühmann; G Gaiser, Ganghofer, Geibel, Geiger, Gellert, Genazino, George, George-Kreis, Gercke, Gerstenberg, Glaeser, Glauser, Gleim, Goll, Gomringer, Goes, Goetz, Göttinger Dichterbund, Gottsched, Gotthelf, Grabbe, Graf, Görres, Grillparzer, H. Grimm, Groth, von der Grün, Grünbein, Gundolf, Gutzkow, von Günderrode, Günther, Gütersloh; H Habeck, Hacks, Haffner, Hagelstange, Hahn, Halbe, Hammesfahr, Handke, Hart, Hartleben, Hauff, Haushofer, Hausmann, Heine, Harig, Hartmann von Aue, Hauptmann, Hebel, Hein, Heinrich von Veldeke, Heise, von Hagedorn, Heinrich von Mohrungen, Heinse, Heissenbüttel, Hebbel, Heinrich von Ofterdingen, Heyse, Heidelbergromantikerna, Heliand, Herburger, Hermann J., Hermlin, Herwegh, Hettche, G. Heym, S. Heym, Hilbig, Hildesheimer, Hochwälder, van Hoddis, H. von Fallersleben, Hohler, M. Holmqvist, Holz, Hochhuth, Horster, von Horvath, Huch, Hroswitha, Huelsenbeck, Hutten, A. Haushofer, M. Haushofer, C. Hein, Hofmannsthal, Huchel, Hürlimann, Höllerer; I Ihering, Iffland, Immermann, Iser; J Jaeggi, Jandl, Janka, Janosch, Jelinek, Jenaromantikerna, Jendryschik, W. Jens, Jirgl, Johann von Saaz, Jugend (tidskrift), Jünger, Jung-Stilling, Jahnn, Jean Paul Johnson, Johst, Janosch, Jauss; K Kahn, Kaiser, Kaminer, H. Kant, Kasack, Kaschnitz, Kassner, Kehlmann, Keller, Kellermann, Kempowski, Kerner, Kesten, Keun, E. von Keyserling, H. von Keyserling, Kipphardt, Kirsch, Kirst, Klabund, Klein G., E. von Kleist, H. von Kleist, Klemperer, Kling, von Klinger, Klopstock, Knigge, Koeppen, Kolbenheyer, Konrad von Würzburg, Konsalik, Kraus, Kreuder, Kroetz, Krolow, Kronauer, Krüss, Kunert, Kunze, Kühn, Der von Kürenberg, Von Kurthy, Kurz, Körner; L von Le Fort, Kästner, Langgässer, Lasker-Schüler, Lehmann, Lenau, H. Lenz, S. Lenz, Leonhard, Lernet-Holenia, Lessing, Lettau, van der Leyen, von Liliencron, zur Linde, Loerke, Loest, Loetscher, Löns, E. Ludwig, O. Ludwig, Luxemburg (Litteratur); M H. Mann, G. Mann, Maron, Meier, May, Mayröcker, Mereau, Mendelssohn, Merck, Meyer, Meyrink, Mickel, Miegel, Maas, Maass, Manderscheid, E. Mann, G. Mann, K. Mann, Marchwitza, von Matthisson, Mayer, Mayröcker, Mehring, Meister, Mell, C. F. Meyer, Moeschlin, Mombert, Mommsen, Mon, Monikova, Morgenstern, Morgner, Moritz, Mosebach, Mundt, Murner, Muschg, Musenalmanach, Mühsam, F. Müller, H. Müller, W. Müller, Herta Müller, von Münchhausen, Mörike;N Nabl, Nadolny, Neidhart von Reuenthal, Nestroy, Neue Sachlichkeit, A. Neumann, R. Neumann, Neutsch, Nicolai, Nibelungenlied, Nizon, Noll, Nossak, Notker Labeo, Notker Balbulus, H. Nowak, Nöstlinger; O Oelschlegel, Oswald von Wolkenstein; P Pannwitz, Parei, Pastior, Pausevang, Penzoldt, Petersen, Piontek, Piwitt, von Platen-Hallermund, Platter, Plenzdorf, Plessen, Plivier, von Pocci, Poetisk realism, von Polenz, Polgar, Politycki, Prutz; Q Queri; R von Radecki, Ramler, Ransmayer, von Redwitz, Reich-Ranicki, Reimann, Reinig, Reinmar der Alte, Remarque, Renn, Reuchlin, F. Reuter, C. Reuter, G. Reuter, Ringelnatz, Rinser, Rosegger, Rosendorfer, Roth, Rubiner, Rudolf von Ems, Runge, Rückert, Rühm, Rühmkorf; S von Saar, Sacher-Masoch, N. Sachs, Schami, Scharang, von Scheffel, von Scherer, Schickele, von Schiller, Schlaf, Schlegel-Schelling, Schlink, A. Schmidt, Schmitter, P. Schneider, R. Schneider, Schnitzler, Schreyvogl, Schubart, Schulze, Schwab, Schwabiska romantikerna, Schwaiger, Schweiz (Litteratur), Schwitters, Sealsfield, Sebald, Seidel, Seiler, Sereny, Seume, Simmel, Simplicissimus, Sinn und Form, Sorge, Spee von Langenfeld, Sperber, Sperr, Spielhagen, Spitteler, Späth, Stadler, Stefan, Steffen, Stehr, von Stein, Steiner, Steinwachs, Sternheim, Stifter, F. och C. von Stolberg, Storm, von Strachwitz, Stramm, Stratz, B. Strauss, E. Strauss, L. von Strauss und Torney, Strittmatter, Struck, Sudermann, Sturm und Drang, Süskind;T Taschau, Tau, von Taube, Tavaststjerna, Tawada, Tetzner, Timm, Thiess, Thoma, Timm, Trakl, Treichel, Trojan, Tschinag, Tucholsky, Tumler, Tyskland (Litteratur äldre; Litteratur på 1900- och 2000-talet) U Uhland, Ulrich von Lichtenstein, Unruh, Usinger, Uz; W Wackenroder, H.L. Wagner, Walden, Wallraff, M. Walser, R. Walser, Walter, Waltharius, Walther von der Vogelweide, Wander, Vanderbeke, Varnhagen von Ense, Wassermann,Weerth, Wegner, Weigel, Weinheber, Weisenborn, K. Weiss, Wellershoff, Wernher der Gartenaere, Wernicke, Vesper, Widmer, Wiechert, Wieland, Wiener, Wiener Gruppe, Wildgans, Wohmann; C. Wolf, Wollschläger, Wühr; Z Zaimoglu, Zedlitz, Zeh, Zeller, Zoderer, Zollinger, Zschocke, Zuckmayer, A. Zweig, S. Zweig, Zum schwarzen Ferkel, ZwerenzÖ Österrike (Litteratur), Österrike (Drama och teater), Özdamar;

Place, publisher, year, pages
NATIONALENCYKLOPEDIN, 2013
National Category
General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-5842 (URN)
Available from: 2009-05-09 Created: 2009-05-09 Last updated: 2013-12-20Bibliographically approved
Packalén, S. (2013). FÖRINTELSENS MINNESDAG. DEN TYSKA LITTERATUREN OCH MINNET AV FÖRINTELSEN.
Open this publication in new window or tab >>FÖRINTELSENS MINNESDAG. DEN TYSKA LITTERATUREN OCH MINNET AV FÖRINTELSEN
2013 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 kan man se vilken central roll litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också av de tyska lidandena. I mer än sextio år har den tyska litteraturen skildrat försöken till orientering och nyorientering kring synen på det förflutna. I denna minnesprocess har litteraturen tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete”. De litterära texterna synliggör hur nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland.

 

Dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man i litteraturen urskilja olika minnesgemenskaper som var för sig fokuserar förföljelsen av judarna, Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.

Keywords
Förintelsen, minnet av Förintelsen, lägerskildringar, Auschwitz och litteratur, tysk litteratur och Förintelsen
National Category
Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-18119 (URN)
Available from: 2013-02-01 Created: 2013-01-31 Last updated: 2013-10-10Bibliographically approved
Packalén, S., Haag, I., Jansson, M., Päplow, T., Öhman, M., Molander Danielsson, K., . . . Schirrmacher, B. (2013). LITTERATUR OCH SPRÅK: Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation; Musikens roll i Günter Grass prosa; Bölls, Giordanos und Hamiltons irische Tagebücher; Remembrance of the Holocaust; 1800-talets självbiografi bortom Rousseau och Goethe; Jack London’s White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman; Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s literature.
Open this publication in new window or tab >>LITTERATUR OCH SPRÅK: Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation; Musikens roll i Günter Grass prosa; Bölls, Giordanos und Hamiltons irische Tagebücher; Remembrance of the Holocaust; 1800-talets självbiografi bortom Rousseau och Goethe; Jack London’s White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman; Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s literature
Show others...
2013 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

Föreliggande nummer av Litteratur och språk har både till innehåll och utformning ett brett internationellt anslag med bidrag som är skrivna på svenska, engelska och tyska.

Gordana Dodig-Crnkovic inleder med en artikel som anlägger ett nytt, evolutionärt perspektiv på kunskap. Författaren konstaterar att kunskap alltsedan Platon och Aristoteles har studerats inom epistemologin, en gren av filosofin som sysslar med propositionell kunskap, dvs. kunskap som kan uttryckas enligt formeln "A vet att p" där A är en person och p är en proposition (ett påstående). Det centrala här är sanningshalten i påståenden. Dodig-Crnkovic tar dock i sin artikel ”Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation for an Embodied Situated Cognitive Agent” ett annorlunda grepp. Hon behandlar kunskap som ett biologiskt fenomen, såsom informationsstrukturer skapade av en organism som omvandlar information till nödvändig kunskap för överlevnad. Även de enklaste levande varelser använder information som de ordnar i olika komplexa kunskapsstrukturer. Därför kan kunskap studeras ur ett evolutionärt perspektiv som en process där informationsstrukturer i levande organismer blir alltmer komplexa som en följd av växelverkan med omgivningen, en växelverkan som även innefattar kommunikation med andra organismer.

I det andra bidraget ”Trummor och kontrapunkt. Musikens roll i Günter Grass prosa” låter Beate Schirrmacher oss se att Günter Grass inte endast är författare och bildkonstnär, utan att även musiken spelar en central roll i hans författarskap. Schirrmacher framhåller att det finns många intermediala referenser till musik i Grass romaner. Ändå har t ex trummandets roll i Die Blechtrommel (1959) och referensen till den musikaliska kräftgången i novelltiteln Im Krebsgang (2002) länge förbisetts. Med hjälp av intermediala teorier följer artikeln upp musikens betydelse i Grass prosa. Författaren använder sig av ett transmedialt perspektiv som fokuserar på gemensamheterna mellan text och musik. Repetitivitet, simultanitet och performativitet förknippas mer med musik än med litteratur, men de är också återkommande kännetecken i Grass berättarteknik. I textexempel från Die Blechtrommel, Im Krebsgang und Ein weites Feld (1995) analyserar Schirrmacher verkens transmediala gemensamhet med musik. Hon lyfter fram hur repetitiva, simultana och performativa mönster blir avgörande för tolkningen, vilket i sin tur kastar nytt ljus över Grass prosa och lyfter fram aspekter som tidigare förbisetts eller till och med kritiserats.

Thorsten Päplow tar i ”Poetologische Konzeptionen des Platzes in drei ‚Irischen Tagebüchern‘: Heinrich Bölls Irisches Tagebuch, Ralph Giordanos Mein Irisches Tagebuch und Hugo Hamiltons Die redselige Insel. Irisches Tagebuch” upp platsens betydelse som poetologisk faktor i tre resetexter, nämligen i de ”irländska dagböcker” som författats av Heinrich Böll, Ralph Giordano och Hugo Hamilton. Eftersom det hittills knappast funnits några undersökningar kring vilken bärighet betydelsen av orter och platser har i reselitteraturen, presenterar artikelförfattaren inledningsvis olika orts- och platskoncept. De analyser som sedan följer syftar till att åskådliggöra vilken roll orter, platser eller landskap kan ha som betydelsepotential i respektive författares ”irländska dagbok”.

I ”German Literature and Remembrance of the Holocaust” pekar Sture Packalén med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 på vilken central roll just litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också minnet av de tyska lidandena. Packalén visar att de tyska författarna i denna minnesprocess tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete”. Samtidigt lyfter han fram hur det i de litterära texterna synliggörs att nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland. I artikeln framhålls vidare att dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man i litteraturen urskilja olika minnesgemenskaper som var för sig fokuserar förföljelsen av judarna, Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.

Ingemar Haag konstaterar i ”De två vägarna – 1800-talets självbiografi bortom Jean-Jacques Rousseau och Johann Wolfgang von Goethe: några nedslag hos George Sand, Alfred de Musset och Thomas De Quincey”, att borgerlighetens ökade samhälleliga inflytande under 17- och 1800-talen också krävde krävde ett konstnärligt uttryck. Haag tar vidare upp att det finns en viss samstämmighet inom forskningen om att just romanen blev borgerlighetens genre per se. Han menar att man också skulle kunna lägga till självbiografin som ett led i detta legitimeringsprojekt. 1800-talet flödar över av självbiografier. Rousseau blev tidigt den stora förebilden. Hans introverta självanalys fick många efterföljare – men senare också många kritiker, som förhöll sig negativa till hans navelskåderi. Sand och de Musset var några av hans belackare. I sin essä diskuterar Ingemar Haag Sands, de Mussets och De Quinceys självbiografiska texter som ett svar på Rousseaus introspektiva förhållningssätt. De sympatiserar, enligt Haag, snarare med den hållning som Goethe förespråkar i Dichtung und Wahrheit, där jaget definieras utifrån interaktionen med historien och samhället.

De två avslutande bidragen har båda en ekokritisk inriktning. Karin Molander Danielssons artikel ”White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman” är en studie som tar särskilt fasta på hur Jack London i sin roman White Fang framställer huvudkaraktärens beteende och kognition. I artikeln görs även en jämförelse av hur hundar och vargar beskrivs i den etologiska litteraturen. Molander Danielsson visar fram hur huvudpersonens utveckling från vild varghybrid till domesticerad hund på många sätt motsvarar den evolutionära utveckling som hunden, canis familiaris, genomgått. Romanen kan därför enligt artikelförfattaren läsas både som en evolutionär och som en traditionell Bildungsroman.

Den sista artikeln med titeln “Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s Literature from the 20th Century” består av fyra konferensbidrag skrivna av Magnus Jansson, Karin Molander Danielsson, Sture Packalén och Marie Öhman. De deltog i juni 2013 i den tionde internationella litteraturkonferensen ”Changing Nature: Migrations, Energies, Limits” i arrangemang av ASLE, The Association for the Study of Literature and the Environment vid University of Kansas, Lawrence. Med exempel från Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Inga Borg och Astrid Lindgren fokuserar artikelförfattarna i sina bidrag på hur ekopedagogiska drag och människans interaktion med naturen framträder i svenska barnbokstexter från tidigt till sent nittonhundratal.

 

Publisher
p. 155
Series
Litteratur och språk: Forskning vid Institutionen för Humaniora, ISSN 1653-1701 ; 9
National Category
Humanities
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-22868 (URN)
Note

Redaktör. Professor Sture Packalén

Rapporten innehåller bidrag skrivna på engelska, svenska och tyska.

Available from: 2013-11-28 Created: 2013-11-19 Last updated: 2015-11-13Bibliographically approved
Packalén, S. (2013). Tysk litteratur på svenska under hundra år. In: Ulf Håkansson och Eva Sjödén (Ed.), Tyskt + Svenskt: Tänkt och tyckt vid ett jubileum (pp. 77-93). Stockholm: Svensk-Tyska Föreningen
Open this publication in new window or tab >>Tysk litteratur på svenska under hundra år
2013 (Swedish)In: Tyskt + Svenskt: Tänkt och tyckt vid ett jubileum / [ed] Ulf Håkansson och Eva Sjödén, Stockholm: Svensk-Tyska Föreningen , 2013, p. 77-93Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Guldåldern för den tyska litteraturen i Sverige började just vid tiden för grundandet av Svensk-tyska föreningen för hundra år sedan. Den absoluta toppen för intresset nåddes under de år första världskriget pågick och fortsatte sedan med långsamt sjunkande upplagor och allt färre översättningar fram till 1939. Under andra världskriget ökade antalet översättningar något för att åren direkt efter kriget falla till den lägsta nivån någonsin i de svensk-tyska litteratur-kontakterna. Hela femtiotalet innebar dock en återhämtning.  Denna fortsatte i stort sett under sextiotalet för att under slutet av sjuttiotalet nå en nivå på utgivning och upplagor som man måste gå tillbaka till tjugotalet för att hitta. Under åttio- och nittiotalet kan man sedan se en klart ökande utgivning och återutgivning av tysk litteratur i översättning. Denna tendens tilltar ytterligare efter millennieskiftet 2000.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svensk-Tyska Föreningen, 2013
Keywords
Svensk-Tyska Föreningen, tysk litteratur på svenska, Tyskland-Sverige litteratur, tysk litteratur
National Category
Humanities
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-21640 (URN)
Available from: 2013-09-23 Created: 2013-09-23 Last updated: 2013-10-10Bibliographically approved
Packalén, S. (2011). "Förintelsen måste chockera" [Review]. Dagens Nyheter, 10 februari 2011
Open this publication in new window or tab >>"Förintelsen måste chockera"
2011 (Swedish)In: Dagens Nyheter, Vol. 10 februari 2011Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Med skiftet från ett muntligt och direkt, till ett skriftligt och indirekt ihågkommande av Förintelsen följer frågan: Vad ska vi minnas av det förflutna och hur ska det ske? Att hålla minnet av Förintelsen ”vid liv” kräver att ”Auschwitz” som kod för maskinellt mördande inte musealiseras utan tvärtom varieras och ständigt omformuleras. För att leva vidare måste minnet tala till oss på ett sätt som väcker både empati och reflektion, kanske också irritation.

 

Keywords
Förintelsen, lägerskildring, Peter Weiss, tyskspråkig litteratur, minnet av det förflutna
National Category
General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-12073 (URN)
Available from: 2011-04-05 Created: 2011-04-05 Last updated: 2015-08-11Bibliographically approved
Packalén, S., Haag, i., jansson, m., Nelson, M., Pehrson Berger, I., Pettersson, C., . . . Öhman, M. (2011). LITTERATUR OCH SPRÅK: Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet. Västerås: Mälardalens högskola
Open this publication in new window or tab >>LITTERATUR OCH SPRÅK: Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet
Show others...
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Detta nummer av Litteratur och språk är huvudsakligen ägnat åt det förflutna, människors berättande, åt minnet, den bild människor gör sig av det förgångna, men också av det artificiella i ett samtida perspektiv.

Ingela Pehrson Berger inleder blicken bakåt när hon behandlar Carl von LinnésTal, om Märkwärdigheter uti insecterne. Hon undersöker genom en kombination av idéhistorisk belysning och retorisk analys fyra teman i talet, nämligen hur Linné ger uttryck för en fysikoteologisk förundran i synen på insekterna, hur han presenterar den entomologiska forskningen och uppmanar till en nyfikenhetsforskning, hur han verkar för folkupplysning genom att avskaffa vanföreställningar om insekter, samt hur han med humoristisk antropomorfism berättar om insekters beteenden.

Magnus Janssons bidrag, Sträckläsning, är ett projekt som vill undersöka om – och i så fall hur – svenska poeter under 1900-talet har använt flyttfåglar som motiv. Utgångspunkten är Fredrik Bööks studie "Flyttfåglarna" från 1913. Utifrån den läser sig Jansson fram genom det ena lyriska författarskapet efter det andra. Han genomkorsar dem som en fågelskådare på jakt efter att göra observationer, som sedan förs in på registerkort. Projektet är därför också en utforskning av en läsarpraktik inspirerad av ekokritiken. Frågor som läsaren ställs inför är: Vad är ett motiv? Vad är en observation i dikten jämfört med en observation i "verkligheten"?

Thorsten Päplow tar sig an Norbert Scheuers roman Überm Rauschen och undersöker vilken betydelse stensimpan har för den manliga huvudpersonens misslyckanden både på det personliga och på det yrkesmässiga planet. Päplow visar i sin analys hur Scheuers stensimpelika berättande – med familjeliv i efterkrigstidens Tyskland som bakgrund – framstår som en skildring av ett existentiellt fiasko.

I sin essä om Goethes självbiografiska skrivande ägnar sig Ingemar Haag åt Dichtung und Wahrheit, diktarens monumentala bidrag till den självbiografiska genren under 1800-talets första hälft. Haag visar hur ledigt Goethe rör sig genom historien, politiken och konsten, hur han i sitt diktarvärv är mer av en kulturhistoriker än en självbekännande navelskådare.

Marie Öhman tar i sitt bidrag "Man ser mig och jag finns – Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna upp romanens utforskande av hur ny teknik kan komma att påverka våra föreställningar om vad en människa är. Öhman visar hur Jakobson använder science fiction-genren för att ifrågasätta en traditionell uppdelning av tillvaron i materiellt och icke-materiellt, mänskligt och icke-mänskligt och relaterar detta ifrågasättande till en posthumanistisk kontext.

Cecilia Pettersson går in på det förnyade intresset för minnet och konstaterar att det uppstått ett nytt berättande om minnet genom vilket detta bl.a. förknippas med fantasi istället för sanningsenlighet. Hon ställer Bodil Malmstens romaner Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån och framför allt Nästa som rör mig i relation till denna minnesuppfattning. Det framgår då att dessa romaner fungerar som ett slags motberättelse, där minnet framförallt handlar om mer universella frågor, såsom minnets värde, dess identitetsskapande funktion och dess grundläggande betydelse för den mänskliga existensen

Eva Sundgren för i sin artikel "dä blir minnen av allting" – Äldres samtalsstil med fokus på berättelser" en inledande diskussion kring forskning om äldres berättande. Hennes syfte är inte bara att beskriva berättelsernas form och funktion, utan också att bidra till en diskurs om äldre och äldres språk som inte utgår från ett bristperspektiv. Viktiga frågor är hur de äldre konstruerar sina berättelser och vilken bild de ger av sig själva och sina liv. Först tar Sundgren upp vem som är äldre och vad en berättelse är. Därefter görs några nedslag i en inspelning med en kvinna på snart 92 år. Eftersom perspektivet är interaktionellt ställs också frågan vilken roll lyssnaren spelar för berätterskan.

Marie Nelson, slutligen, gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda industriarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktuell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt.

Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Mälardalens högskola, 2011. p. 165
Series
Litteratur och språk: Forskning vid Institutionen för Humaniora, ISSN 1653-1701 ; 7
National Category
Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-15249 (URN)
Projects
Linné, flyttfåglar, Norbert Scheuer, Goethe, Lars Jakobson, Bodil Malmsten, äldres samtal, andraspråkstalare i arbetslivet
Note

Redaktör: Professor Sture Packalén

Available from: 2012-09-07 Created: 2012-09-07 Last updated: 2017-01-09Bibliographically approved
Packalén, S. (2011). Minnesgemenskapen i den tyska litteraturen. Horisont (Svenska Österbottens litteraturförening) (2), 10-13
Open this publication in new window or tab >>Minnesgemenskapen i den tyska litteraturen
2011 (Swedish)In: Horisont (Svenska Österbottens litteraturförening), ISSN 0439-5530, no 2, p. 10-13Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

I artikeln tecknar författaren den tyska samhällsbakgrunden och följer den tyska diskussionen kring minnet av det nära förflutna. Med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 visar han vilken central roll litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också av de egna lidandena. I mer än sextio år har den tyska litteraturen skildrat försöken till orientering och nyorientering kring synen på det förflutna. I denna minnesprocess har litteraturen tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete” och varit något av en moralisk instans för ett ”bättre Tyskland”. De litterära texterna synliggör hur nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är ett svårhanterligt ämne i Tyskland.

Dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man i litteraturen urskilja olika minnesgemenskaper som var för sig fokuserar Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.

Keywords
Minnesgemenskaper, tyskspråkig litteratur, minneskultur
National Category
General Literature Studies
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-12507 (URN)
Available from: 2011-06-17 Created: 2011-06-17 Last updated: 2017-12-11Bibliographically approved
Packalén, S. (2010). Culture and Sustainability. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 17(2), 118-121
Open this publication in new window or tab >>Culture and Sustainability
2010 (English)In: Corporate Social Responsibility and Environmental Management, ISSN 1535-3958, E-ISSN 1535-3966, Vol. 17, no 2, p. 118-121Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Sustainability is only attainable if we regard it as a culture-transforming, creative project for the entire society. It is therefore important to discuss the potential of art and culture for shaping a desirable future. A vital culture and sustainable development go hand in hand. Sustainability can be seen as a constant, ongoing process of searching and self-reflection about our present and our future. The search must consist of a constant review of social norms, values, and practical approaches. The search and reflection need culture as a medium to give shape to the communication that is necessary in order for sustainable development to come about in the economic, ecological and social spheres. 

Keywords
culture and sustainability, the cultural dimension of sustainability, cultural programming, concrete utopia, dialogue with culture, computer games and sustainability, intercultural communication
National Category
Natural Sciences Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-20182 (URN)10.1002/csr.236 (DOI)000281647200006 ()2-s2.0-77950150517 (Scopus ID)
Available from: 2013-07-30 Created: 2013-07-05 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
Packalén, S. (2010). TYSKA MINNESGEMENSKAPER: Nazism, krig, förföljelse och folkmord i tyskspråkig litteratur efter 1945 (1ed.). Stockholm: Carlsson
Open this publication in new window or tab >>TYSKA MINNESGEMENSKAPER: Nazism, krig, förföljelse och folkmord i tyskspråkig litteratur efter 1945
2010 (Swedish)Book (Refereed)
Abstract [sv]

Tyska minnesgemenskaper

Nazism, krig, förföljelse och folkmord i tyskspråkig litteratur efter 1945

 

Sedan den tyska återföreningen 1989 har man i Tyskland allt oftare ställt sig frågor kring hur minnena av nazisttiden, kriget och Förintelsen lever vidare efter 1945. Är det verkligen så att den upplevda historien alltid är den sanna? Kan samtidens överlagring av minnet innebära förfalskning och förvanskning av historien? Hur hänger minnen ihop med minnen av minnen? Vems minnen är det som ska gälla? Hur har det kollektiva tyska minnet ändrat sig över tiden? Kan man överhuvudtaget tala om ett kollektivt minne? Vilken roll spelar berättelserna om det förflutna? Hur förändras de med tiden? Dessa och många andra frågor aktualiseras när man ser hur den tyska litteraturen efter 1945 utgjort ett ”reflexionsmedium” för tysk självförståelse kring de bestående minnesspår som Hitlertiden lämnat efter sig.

Sture Packalén tecknar den tyska samhällsbakgrunden och följer den tyska diskussionen kring minnet av det nära förflutna. Med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 visar han vilken central roll litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också av de tyska lidandena. I mer än sextio år har den tyska litteraturen skildrat försöken till orientering och nyorientering kring synen på det förflutna. I denna minnesprocess har litteraturen tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete” och varit något av en moralisk instans för ett ”bättre Tyskland”. De litterära texterna synliggör hur nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland.

 

Dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man, som Sture Packalén visar, i litteraturen urskilja olika tyska minnesgemenskaper som var för sig fokuserar förföljelsen av judarna, Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.

 

Abstract [en]

German communities of memory

Nazism, the war, persecution and genocide in German literature since 1945

 

Since the reunification of Germany in 1989, Germans have increasingly questioned how the memories of the Nazi era, the war and the Holocaust have lived on since 1945.  Is the received view of history always true? Can the contemporary superposing of memories result in falsification and distortion of history? How are memories related to memories of memories? Whose memories are valued? How has the collective German memory changed over time? Is it even possible to speak of a collective memory? What role is played by the narratives of the past? How do they change over time? These and many other questions arise in examining the role of German literature since 1945 as a "reflective medium" for German self-understanding of the lasting traces of memory left behind by the Hitler era.

 

Sture Packalén describes the German social background and follows the German discussions of the memory of the recent past. Taking German literature since 1945 as his starting point, he demonstrates the central role that literature has played throughout the post-war period in preserving the memory of the Holocaust and of German suffering. For more than sixty years, German literature has depicted attempts at orienting and re-orienting around the vision of the past. In this process of memory, literature has taken upon itself the role of 'national conscience' and has become something of a moral authority for a 'better Germany'. Literary texts expose the ways in which national socialism and the Holocaust have been and remain awkward subjects in Germany.

 

The dialogue about the past, what is remembered about the Nazi era and the various roles the Holocaust has played and still plays in contemporary German society depend on how and by whom the remembering is done. It is thus not possible to speak of a uniform 'German' culture of memory, either before or after 1989. However, as Sture Packalén shows, it is possible to distinguish in literature various German communities of memory which each focus on the persecution of Jews, the Holocaust, the war and the Nazi past in their own ways.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Carlsson, 2010. p. 327 Edition: 1
Keywords
Communities of memory, Holocaust, Persecution and genocide in German Literature since 1945, Fritz Bauer, Günter Grass, Marin Walser, Heinrich Böll, Peter Weiss, Christa Wolf, Paul Celan, Jean Améry, Cordelia Edvardson, W.G. Sebald, Sigfrid Gauch, Bernhard Schlink, Ulla Hahn, Uwe Timm, Tanja Dückers, Maxim Biller, Harald Welzer, Jan Assman, German Literature, German self-understanding, collective german memory, Förintelsen, minnesdiskurs, tysk litteratur efter 1945, minnesgemenskaper, Fritz Bauer, Günter Grass, Marin Walser, Heinrich Böll, Peter Weiss, Christa Wolf, Paul Celan, Jean Améry, Cordelia Edvardson, W.G. Sebald, Sigfrid Gauch, Bernhard Schlink, Ulla Hahn, Uwe Timm, Tanja Dückers, Maxim Biller, Harald Welzer, Jan Assman, Nelly Sachs, Göran Rosenberg, Kaj Schueler, Steve Sem-Sandberg, Ralph Giordano, Palmstierna-Weiss, Anne Frank, Bertolt Brecht, Gustav Korlén, Thomas Mann
National Category
General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-5839 (URN)9789173313186 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council, 2009-7978
Note

Boken TYSKA MINNESGEMENSKAPER kommer även fortsättningsvis att tillhandahållas i pappersutgåva av Carlssons förlag.

Available from: 2009-05-09 Created: 2009-05-09 Last updated: 2015-01-19Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3483-2871

Search in DiVA

Show all publications