https://www.mdu.se/

Background

Physical activity (PA) promotes health in adults as well as children. At the same time, a large proportion of children do not meet the recommendations for PA, and more school-based efforts to increase PA are needed. This study investigates the effectiveness and feasibility of lesson-integrated PA in a Swedish primary school.

Methods

We evaluate a new method called ‘Physical Activity and Lesson in Combination’ (abbreviated FALK in Swedish) using a mixed methods approach; a quasi-experimental study followed by qualitative interviews. Two schools participated in the study, one constituting the intervention group (I-school, n = 83) and the other the control group (C-school, n = 81). In addition to regular physical education, the I-school had three 30-minute FALK lessons each week. A total of 164 students aged 7–9 years wore pedometers for a whole week, four times over two semesters, and the number of steps per day (SPD) and the proportion of students with < 10,000 SPD were compared. Statistical differences between the schools were tested with ANOVA, Chi2, t-tests, and ANCOVA. Interviews with students (n = 17), parents (n = 9) and teachers (n = 9) were conducted and analysed using qualitative content analysis.

Results

The results show that FALK led to the I-school getting more SPD and fewer students with < 10,000 SPD. Also, FALK was experienced as a positive, clear, and flexible method, simultaneously encouraging PA and learning. Challenges experienced concerned the teachers’ work situation, time, finding suitable learning activities, outdoor school environment changes, and extreme weather conditions.

Conclusions

This study indicates that FALK has the desired effects on PA and is a feasible method of integrating PA into theoretical teaching. We conclude that FALK is worth testing at more schools, given that implementation and sustainment of FALK considers both general enablers and barriers, as well as context-specific factors at the individual school.

Detta kapitel tar sin utgångspunkt i ett hälsofrämjande perspektiv på det nutida och framtida arbetslivet. I kapitlet beskrivs framväxten av hälsofrämjande arbete och idéer om arbetsplatsen som en arena för hälsofrämjande initiativ. Beskrivningen utgår ifrån vad som krävs för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser för anställda och chefer och hälsofrämjande organisationer som är hållbara för både anställda och organisationen i stort. I kapitlet beskrivs aktuell forskning om hälsofrämjande organisationer som tar fasta på möjliggörande och hindrande faktorer vid genomförande av hälsofrämjande insatser, liksom insatsernas hälsomässiga och organisatoriska effekter. Därtill innehåller kapitlet resonemang om policyer och ett praktiskt exempel som illustrerar hur idéer och prat om hälsofrämjande i organisationer kan omsättas i konkret handling. Avslutningsvis belyses även delar av den kritik som ibland riktas mot hälsofrämjande initiativ i organisationer, som bland annat handlar om ansvar och att hälsa ges alltför stort utrymme och blir för styrande i organisationer.

Background: Physical activity (PA) promotes health in adults as well as children. A large proportion of schoolchildren don´t meet the recommendations for PA. Few scientific studies have investigated both effectiveness and feasibility regarding school-based efforts to increase PA. We have evaluated a method we call Physical Activity and Lesson in Combination (In Swedish: Fysisk Aktivitet och Lektion i Kombination, FALK).

Purpose: To investigate the effectiveness and feasibility of FALK.

Methods: Two schools participated, one constituted control group (C), the other intervention group (I). In addition to the same PA as C-group, the I-group had three FALK sessions of 30 minutes each week.

We used pedometers to assess changes in physical activity and interviews to evaluate feasibility.  

A total of 164 pupils aged 7-9 wore pedometers for a whole week on four occasions over two semesters. The number of steps per day (SPD) and the proportion of pupils with <10,000 SPDs were compared.

Interviews were carried out with students, parents, and educators (n = 35) and were analyzed by qualitative content analysis.

Findings: Pedometer data shows that students who perform FALK sessions are more physically active, and the proportion of students with insufficient PA is smaller, compared to students who don´t have FALK.

The interviews show both enabling factors and barriers, but overall FALK is experienced as positive, clear, and flexible.

Conclusions: FALK increases PA and is assessed as a useful and feasible practice to integrate PA into theoretical teaching.

Studiens syfte är att via fallstudier av socialtjänsten undersöka konkreta ledningspraktiker som kan sägas falla inom ramen för Tillitsdelegationens definition av tillitsbaserad styrning och ledning och som har betydelse för att åstadkomma hållbara arbetsmiljöer i välfärden. Analysen visar att hållbar arbetsmiljö via tillitsbaserad styrning och ledning kan kopplas till organisationens säkerställande av förmåga, integritet och hjälpvillighet. Konkreta ledningspraktiker för säkerställande och hållbar arbetsmiljö var uppdragsdialog, systemperspektiv, integrering av arbetsmiljö och verksamkvalitet samt långsiktig ekonomisk styrning. Genom att ledningen agerar tillitsvärdigt via säkerställande av tillitsvärdigheten hos dem som är satta att utföra arbetet närmast medborgarna, erhålls goda arbetsmiljöer.

Rapporten sammanfattar följeforskning om ett chefsprogram som syftat till att säkra chefsförsörjningen på högre nivåer i kommuner och regioner. Följeforskningen har genomförts inom Samhällskontraktet som är ett regionalt samverkansavtal mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad, Region Sörmland, Region Västmanland och Mälardalens högskola. Projektet har haft sin hemvist i samverkansområdet Framtidens arbetsliv och de medverkande forskarna är anknutna till forskargruppen Hållbart arbetsliv vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid högskolan.

So what?

Our Masters and PhD students within the field of work disability prevention are part of a global economy where challenges and commonalities between nations need to be addressed. International learning collaborations can facilitate student movement from theory (e.g. about different social security systems) to praxis, through interactive knowledge exchange amongst peers (Loisel et al, 2009).

An international on-line course can facilitate participation without the need for travel and additional related expenses is a way to foster student equity in higher education.

What is the innovation?

Our annual 10-week course, “What is fair? International perspectives on equity on work and health”, was first implemented in January 2019.

The course, based on cooperation between Mid-Sweden University, University of Waterloo and Mälardalen University in Sweden and Canada, provides the students with unique learning opportunities to work with international peers on course work and group activities while learning about international systems and policy in relation to health, work and equity.

Our partnership (with aims to expand) goes beyond the intention to provide an international learning environment; it also includes knowledge exchange between the universities. That is, the partnership includes co-operative development not only between faculty members, but also among pedagogical developers, international relations office administrators and librarians.

The outcome?

When we meet at the conference, we will have more to tell you about the specific course and experiences gained from faculty members, administrative members but foremost students who have undertaken the course.

Bakgrund

Att vara chef i offentlig sektor beskrivs ofta som både utmanande och komplext. Tidigare forskning visar också på obalanser mellan krav och resurser i chefsarbetet, något som exempelvis kan ta sig utryck som chefsansvar för många medarbetare. Dessutom innebär chefsarbete i offentliga sektor även krav på sig att hantera olika intressenters krav och att bedriva en kostnadseffektiv och i övrigt väl fungerande verksamhet. Detta medför också krav på öppenhet mot media och medborgare avseende en effektiv användning av skattemedel. När det gäller högre chefskap i offentlig sektor så finns det behov av fördjupad kunskap om förutsättningarna att kunna utöva ett sådant chefskap. Detta kunskapsbehov innefattar bland annat förståelse för högre chefskap bland befintliga chefer som har ambitioner att i framtiden ta sig an ett högre chefsuppdrag i en offentlig organisation. Utöver personliga egenskaper och individuella förhållningssätt till ledarskap är det betydelsefullt att forskningen även belyser organisatoriska villkor och förutsättningar för högre chefer i offentliga organisationer, vilka bland annat har att hantera skilda styrlogiker såsom byråkrati, marknad och politik.

Syfte

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om chefers förståelse och uppfattningar om organisatoriska förutsättningars betydelse för högre chefskap i offentliga organisationer.

Metod 

Denna studie ingår i ett projekt som följer genomförandet av ett chefsprogram med det övergripande målet att säkra chefsförsörjningen på direktörs-, förvaltnings- eller verksamhetsnivå i fyra samverkande offentliga organisationer (två kommuner och två regioner). I projektet genomförs två delstudier där den ena fokuserar på organisatoriska förutsättningar för chefskap i offentlig sektor, och där den andra fokuserar på chefers individuella förhållningssätt till hållbart ledarskap. I detta konferensbidrag presenteras resultat från delstudien som fokuserar på organisatoriska förutsättningar. Studien är en fallstudie av chefsprogrammet avsett för chefer från de samverkande organisationerna. Chefsprogrammet består av fem moduler med olika teman (t.ex. Ledarskap i vardagen, Utmaningar, ledning och tillit och Ledarskap på tvären) och pågick under knappt ett års tid (2017/2018). Till programmet rekryterades befintliga chefer från de samverkande organisationerna utifrån kriteriet att cheferna skulle ha ”potential” att ta sig an ett högre chefsuppdrag (n=21). Datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med chefer som deltagit i programmet och intervjuer med två nyckelpersoner från respektive organisation (HR-strateger och HR-chefer). De deltagande cheferna och nyckelpersonerna har intervjuats vid två tillfällen, det vill säga både i början och i slutet av programmet (n=21 x 2; n=8 x 2). Därtill har skriftliga reflektioner om programmets olika teman samlats in i anslutning till varje programmodul. Efter programmets slut har även enkätdata samlats in. Analysen som presenteras nedan baseras huvudsakligen på data från intervjuerna med de deltagande cheferna. Intervjumaterialet har analyserats genom en teoretisk tematisk analys baserad på Bolman och Deals (1991/1992) ramverk för förståelse av organisation och ledarskap i form av fyra perspektiv: strukturellt, human resources (HR), politiskt och symboliskt. 

Resultat 

Resultaten från den pågående analysen visar att det strukturella perspektivet är påtagligt i chefernas förståelse av organisatoriska förutsättningar. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av mål, samordning, tydlig rollfördelning och effektivitet i en organisation. När det gäller organisatoriska förutsättningar så lyfter de intervjuade cheferna fram vikten av välfungerande stödfunktioner. Cheferna vittnar om omfattande administration och rapporteringsskyldigheter, likväl som bristande samordning mellan olika stödfunktioner i organisationerna. Bättre samordning lyfts fram som ett förbättringsområde och att stödet bör uppfattas som ”stödjande snarare än störande”. I intervjuerna framkommer också förståelse för att högre chefskap inte enbart innebär arbete med strategiska frågor (t.ex. mål och visioner) utan att operativa frågor också är högst påtagliga i chefsarbetet även på högre positioner. HRperspektivet handlar om att fokusera på mänskliga behov och om att värdesätta relationer. En särskilt betydelsefull relation och förutsättning i chefsarbetet som lyfts fram av de intervjuade cheferna är stödet från den egna chefen. Cheferna beskriver att bristande stöd från den egna chefen oftast tar sig uttryck som bristande återkoppling på ledarskap och prestationer. Det politiska perspektivet utgår huvudsakligen ifrån att organisationer är en arena för konkurrens om begränsade resurser. I intervjuerna med cheferna framkommer, föga förvånande, att den politiska styrningen och inflytandet från nämnder och styrelser ständigt finns närvarande som en organisatorisk förutsättning. Dock så varierar förståelsen för det politiska inflytandet där chefer på lägre nivåer i organisationerna efterlyser ett tydligare programinnehåll som handlar om samspelet med politiker. Däremot beskriver chefer som redan har en högre chefsposition att de tycker sig ha en god förståelse för samspelet med politiker eftersom det utgör en tydligare del av deras vardag som chefer. Mer ”internpolitiska” förhållanden beskrivs i mindre utsträckning i intervjuerna, även om de sannolikt också utgör betydelsefulla organisatoriska förutsättningar för chefer med tanke på de resursbehov som finns inom kommuner och regioner sett i ljuset av den demografiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det symboliska perspektivet handlar om hur mening, förutsägbarhet och organisationskultur (inklusive värderingar och normer) skapas och formar organisatoriska sammanhang. I intervjuerna med cheferna är inte detta perspektiv särskilt framträdande, men ett exempel är ”symbolvärdet” av att den högsta ledningen (kommundirektörer och regiondirektörer) medverkar i chefsprogrammet. Att den högsta ledningen medverkar upplevs som betydelsefullt i sig, men de intervjuade cheferna beskriver också betydelsen av vad dessa direktörer säger och vilka personliga och organisatoriska värderingar som de förmedlar. Ovanstående resultat indikerar att cheferna i större utsträckning beskriver organisatoriska förutsättningar för högre chefskap i relation till det strukturella och politiska perspektivet, och i mindre utsträckning i HR- och symboliska termer. I likhet med tidigare studier, baserade på samma teoretiska ramverk, tycks det vara sällsynt att chefer använder samtliga fyra perspektiv i lika hög grad för att begripliggöra organisatoriska företeelser.

Bakgrund

Chefer inom offentlig verksamhet kommer ställas inför utmaningar i framtiden som bland annat omfattar; automatisering och robotisering, en ytterligare tilltagande internationalisering med ökat utbyte och migration över nationella gränser, demografiska förändringar med dess konsekvenser för samhällsuppdraget, effektiv användning av skattemedel samt de klimatåtaganden som behöver ske på många nivåer. Tidigare forskning visar på obalanser mellan krav och resurser i chefsarbetet, något som exempelvis kan ta sig utryck i chefsansvar för många anställda med begränsade medel vilket i sin tur kan bidra till en känsla av otillräcklighet. När det gäller högre chefskap i offentlig verksamhet så finns det behov av fördjupad kunskap om organisatoriska villkor och förutsättningar att kunna utöva ett sådant chefskap. Utöver organisatoriska faktorer är det även betydelsefullt att forskningen innefattar studier av chefers individuella förhållningssätt. Hur ser befintliga chefer, som har ambitioner att i framtiden ta sig an ett högre chefsuppdrag, på ett hållbart ledarskap i offentlig verksamhet?

Syfte

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om chefers förhållningssätt till ett hållbart ledarskap på högre nivå i offentlig verksamhet.

Metod

Studien ingår i ett projekt som följer genomföra programmets olika teman samlats in i anslutning till samtliga fem programmoduler. Efter programmets slut samlades även enkätdata in. Analysen i denna studie baseras på data från reflekterande texter och intervjuer med deltagande chefer genom en teoretisk tematisk analys baserad på Bolman och Deals (1991/1992) ramverk för förståelse av organisation och ledarskap utifrån fyra perspektiv: human resources (HR), symbolisk, strukturellt och politiskt.

Resultat

Resultaten från den pågående analysen visar att ett HR-perspektiv är väsentligt för chefernas förståelse av ledarskap på hög nivå. HR-perspektivet handlar om att fokusera på mänskliga behov och att relationer värdesätts. En viktig målsättning med att låta cheferna inom de offentliga verksamheterna gå chefsprogrammet var att säkra kompetensförsörjningen på högre nivåer. Det framgår i reflektionerna att cheferna känner sig utvalda och speciella genom att få gå utbildningen. Detta bidrar till att förstärka upplevelsen av personliga resurser som exempelvis tilltron till den egna förmågan (self-efficacy). Flera chefer nämner betydelsen av återkoppling och uppföljning exempelvis i form av en individuell karriärplan för att bibehålla den positiva inställningen till att stanna kvar inom den egna organisationen och att ta ett kliv upp. En annan betydelsefull relationell förutsättning i chefsarbetet som lyfts fram är betydelsen av att kunna använda befintliga stödfunktioner för att kunna nå ett hållbart chefskap. Det symboliska perspektivet fokuserar på hur anställda och chefer skapar mening och begriplighet för sammanhanget i sin organisation. Ett tydligt exempel på symbolism i studien är att cheferna genom deltagandet i programmet själva har utvecklat ett symbolspråk, exempelvis är det vanligt att cheferna använder termer som ”organisatoriska mellanrum”, ”vilda och tama problem” och liknade symbolik för att beskriva sitt ledarskap. Utvecklingen av dessa termer kan tolkas som att cheferna formerat ett symbolspråk som hjälper dem att sätta ord på företeelser som de möter i sin chefsvardag, men som de tidigare haft svårt att beskriva för andra. I intervjuerna framkommer också en förståelse för att högre chefskap inte enbart innebär arbete med strategiska frågor utan att operativa frågor också är högst påtagliga i chefsarbetet även på högre positioner. Detta kan kopplas till det strukturella perspektivet. Cheferna beskriver den hållbarhet och uthållighet som behövs för att kunna hantera framtidens alltmer komplexa strukturella frågor med behov av olika typer av samverkan både inom och utanför de egna organisatoriska gränserna. Cheferna ger uttryck för att strukturerna behöver förändras för att kunna stödja samordning exempelvis lateralt mellan olika avdelningar och enheter, men även vertikalt mellan olika nivåer. Något som också framkommer i datamaterialet är att den politiska styrningen och inflytandet från nämnder och styrelser i flera fall inverkar på chefernas förhållningssätt till sitt ledarskap. Genom att beroendeförhållandet till den politiska nivån påverkar både befogenhetsramar och resurser är det politiska perspektivet högst påtagligt i datamaterialet. Chefer på lite lägre nivåer efterfrågar mer kunskap och förståelse för det politiska inflytandet medan chefer på högre nivåer beskriver en vardag som redan rymmer ett tydligt samspel med politiker. Några av cheferna beskriver också ”internpolitiska” förhållanden som påverkar det individuella förhållningssättet. Det politiska spelet med både uttalade och outtalade förväntningar kan tolkas i termer av psykologiska kontrakt. En och samma situation kan observeras och förstås utifrån ett oräkneligt antal perspektiv och studier visar att det som kännetecknar ett gott och hållbart ledarskap är förmågan att använda sig av olika perspektiv i olika situationer. Resultatet från både intervjuer och reflektioner i denna studie gick tydligt att relatera till alla Bolman och Deals fyra perspektiv. Men även om många av cheferna använder flera perspektiv i beskrivningarna av sitt förhållningssätt till ett hållbart ledarskap på högre nivå i offentlig verksamhet finns en tyngdpunkt i HR- och symboliska termer.

Bakgrund

Flera studier gjorda under senare år visar att socialtjänsten framträder som särskilt problematisk vad gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med bland annat hög arbetsbelastning, rollkonflikter, låg grad av personalorientering liksom bristande öppenhet och dialog i organisationerna. Arbetsmiljöproblemen i socialtjänsten visar sig också genom hög personalomsättning, stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro, vilket också får betydelse för socialtjänstens förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet. Mot denna bakgrund är det motiverat att studera hur en mer hållbar organisatorisk och social arbetsmiljö i socialtjänsten kan åstadkommas.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan styrsystem och arbetsmiljöarbete med fokus på hur verksamhetsstyrningen bättre kan harmoniera med och integrera arbetsmiljöfrågor.

Metod

Studien är en kvalitativ fallstudie av individ- och familjeomsorgen i en kommun i Stockholm-Mälarregionen. Valet av fall gjordes utifrån forskningsprojektets avsikt att identifiera goda exempel på socialtjänstverksamheter som strävar efter att skapa goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö. Datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med kommunpolitiker, chefer på olika nivåer, socialsekreterare, fackliga företrädare och personer som arbetar med verksamhetsstöd såsom personalarbete (HR) och verksamhetsutveckling. Sammantaget har 18 personer intervjuats. Policy- och styrdokument (t.ex. verksamhetsplaner) och olika typer av personal- och arbetsmiljöstatistik används som kompletterande data. Intervjumaterialet har analyserats genom en tematisk analys.

Resultat

Resultaten visar att styrningen och ledningen av socialtjänsten har ett tydligt fokus på verksamhetens syfte och brukarnas behov, vilket innebär att socialtjänstlagen och andra lagar som reglerar verksamheten ges en framträdande plats i verksamhetsstyrningen. I resultaten framkommer också betydelsen av att kunna utföra ett "gott socialt arbete" och verksamhetens förmåga att kunna leverera en god kvalitet i sina välfärdstjänster. En god kvalitet är också något som relateras till socialarbetarnas villkor och förutsättningar att kunna utföra ett professionellt socialt arbete. I detta sammanhang beskrivs även betydelsen av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultaten visar således att det, generellt sett, finns god medvetenhet bland politiker, chefer och socialarbetare om relationen mellan kvalitet och arbetsmiljö. Öppenhet och dialog i organisationen framträder här som särskilt betydelsefullt, vilket kan exemplifieras av att det görs kvalitativa dialogbaserade uppföljningar inom socialtjänsten där både verksamhetskvalitet och arbetsmiljöfrågor kopplas ihop, diskuteras och kan bli föremål för konkreta förbättringar (t.ex. resursförstärkning). Samtidigt som detta görs på verksamhetsnivå indikerar resultaten att det fortfarande finns "stuprörstänkande" på högre nivåer i kommunen där personal- och verksamhetsfrågor separeras och hanteras av olika politiska nämnder och organisatoriska enheter.