https://www.mdu.se/

Purpose: The aim of the article is to determine the role of self-esteem in the sense of individual agency in terms of sustainable development and Environmental, Social, and Governance (ESG) reporting among professionals associated with accounting. Methodology/approach: The study is based on a critical analysis of the literature, the methods of analysis and logical construction, and the application of statistical tools. It utilizes statistical methods, including Pearson’s linear correlation and the t-Student test, for a detailed analysis of the relationship between self-esteem and social engagement in the context of sustainable development among individuals associated with accounting. Findings: The study results suggest a connection between the level of self-esteem and engagement in sustainable development. The conclusions can be utilized for designing training programs to develop sustainable development skills. Research limitations/implications: The simplified measurement method of variables and their broad context may not encompass the full range of factors that influence social engagement in sustainable development. Originality/value: The article expands knowledge of the factors that influence social engagement in sustainable development. Furthermore, it emphasizes the potential application of tools for enhancing self-esteem to increase social engagement, especially in the context of sustainable development and ESG.

In both policy and research, civic engagement and citizen participation are concepts commonly used as important dimensions of social sustainability. However, as migration is a global phenomenon of huge magnitude and complexity, citizen participation is incomplete without considering the political and ethical concerns about immigrants being citizens or non-citizens, or 'the others'. Although research on citizen participation has been a frequent topic in local government studies in Sweden, the inclusiveness and exclusiveness of terms used in the context of local political engagement, which are addressed in this article, has not received attention. This article examines the Swedish case by analyzing information provided by the Swedish Association of Local Authorities and by websites of all 290 municipalities as well terms used in selected research publications on local participation. Additionally, this article studies the effectiveness of municipal websites in providing information to their residents about how they can participate in local democracy. The results show that the term citizen is commonly and incorrectly used both by local authorities and the Association. The article concludes that the term citizen is a social construction of exclusiveness and the use of the term citizen should be avoided in political and civic engagement except for the limited topics that require formal citizenship.

To tackle the sustainable global goals, especially reducing the CO2 emission (SDG 13) and transition towards sustainable cities (SDG 11, Target 11.6) there are many different initiatives around the world that build more environment friendly housing. For example, the EU has a goal that all buildings should operate at net-zero carbon emissions by 2050. Passive houses and passive plus buildings are important initiatives in this direction. The public’s perspectives, engagement, and willingness to live and adopt within an urban eco-village are essential for these concepts to take place. 

The suggested paper presents an urban eco-village in Sweden. This eco-village consists of two multi story buildings constructed out of wood with total of 30 apartments that are near the center of a medium-sized city. The sustainability vision of the project includes several innovative ideas, such as electric car-pools, gardening on balconies, passive house design, and sustainable construction materials. The project was delayed due to the Corona crisis; the moving-in date is planned for April 2021. 

The paper is based on individual interviews that focus on environmental willingness and engagement. The householders’ motives for deciding to move into the village and their expectation on living in the eco-village were also studied. The initial interviews were carried out in November 2019, with 41 respondents from households who declared their interest in moving into the eco-village. The interviews covered the following areas; energy, transport, occupancy, and motives for living in the eco-village. The follow up interviews with persons moving in will be carried out in March 2021. These interviews will study the influence of COVID-19 on willingness to participate in environmentally sustainable programs, for example using the car-pool. 

The results of the initial interview show that halve of households (21) feel positively about the car-pool system, while the other households are hesitating or not interested.  Similarly, the big majority of households (28) are willing to use shared laundry facilities, while only 13 households prefer to have their own laundry machines. The results also show that the two main reasons that people want to move to the eco-village are to reduce their own environmental impact and the location of the eco-village. 

The upcoming interviews will assess the question if challenges due to the pandemic (such as social distancing) can be in conflict with some aspects of a sustainable lifestyle (e.g. lack of access to a personal car and washing machine). Furthermore, traditional eco-villages are often characterized by detachment from mainstream.  The urban eco-village studied is more integrated with mainstream and therefore has more potential for propagating its ideas due to high visibility and links to the larger social setting.

Against a background of decades of spatial class segregation in Sweden and elsewhere, and with the Swedish city as our empirical base, we demonst rate how classposition effects residents’ life chances defined here as health, security, participation, and education. By comparing the circumstances of affluent neighbourhoodsin both cities with those of disadvantaged neighbourhoods we elucidate important changes in a modern city’s class hierarchy like increased social polarization.We conclude, firstly, that those neighbourhoods that change class position do soslowly and are becoming predominantly middle class. Secondly, we show that thesituation in both cities’ low income neighbourhood category varies dramatically.Finally, and in contradiction with mainstream urban theory, we infer that growingsocial inequality is not always detrimental to the lives of residents in disadvantagedneighbourhoods

Arbetet som ligger till grund för den här rapporten har gjorts inom Samverkansprojektet vilket är ett forskningsprojekt som initierats som en del av Samhällskontraktet (SK) och dess delprocess Hållbar samhällsutveckling (HSU). Både SK och HSU är organisatoriska samverkansytor för Västerås stad, Eskilstuna kommun, Region Västmanland, Landstinget Sörmland och Mälardalens högskola.

Samverkansprojektet har pågått i tre år, mellan 2015 och 2017, i det gränsland som etablerats mellan akademin, våra offentliga samarbetsparter och invånarna, vilket förklarar titeln på rapporten. Vårt konkreta mål med forskningsprojektet har varit att ”utveckla modeller/begrepp som gör det lättare för våra intressenter att förstå de organisatoriska problem de står inför vad gäller att lösa samhällsproblemen de ansvarar för”.

För att nå målet har flera mindre studier men också andra aktiviteter genomförts. Våra resultat har successivt växt fram och de har också spritts, och fortsätter spridas, på kon­ferenser, seminarier och olika typer av möten likväl som i både akademiska och populära skrifter.

Våra resultat och erfarenheter presenteras även i denna rapports åtta bidrag, där vi med hjälp av skiftande perspektiv, modeller och begrepp resonerar kring hur samverkan bättre kan förstås och förbättras. Varje kapitel avslutas med rubriken ”Läs mer” där den som vill fördjupa sig i det som tagits upp ges tips om vidare läsning. Rapporten sätter punkt för forskningsprojektet genom att formulera lättillgängliga texter som bygger på olika delar av vårt forskande och samverkande arbete.

Formen har vi valt för att bidra till ett gemensamt reflekterande hos dig och dem som du vill prata om samverkan med. Istället för färdiga svar, som man ofta hittar som resultat eller slutsatser i mer traditionella rapporter, vill vi att rapporten ska fungera som ett stöd till ett gemensamt utforskande och konstruktionen av gemensamma svar. Att undra tillsammans över problem med hjälp av det vi tar upp i den här rapporten, innebär en jämställd process där var och en bidrar med sitt perspektiv. Rapporten kan på detta sätt ses som ett verktyg för dig som arbetar med samverkan, kanske främst i offentlig sektor.

Participatory democracy emphasizes the importance of the public´s political participation. Citizen participation initiatives in Sweden include among others civic dialogues in the planning, citizen proposals and e-petitions.  While participatory democrats recognize the need for representative democracy they also see the possibility and benefits of more political involvement by the public than is currently practiced.The arguments in favor of enhancing citizen participation focus on its different benefits. Based on participatory democracy, deliberative democracy and social capital   Michel (2011) highlights four contributions of participation to elements of democracy: influence on decision-making, inclusion, skills and virtues, deliberation, and legitimacy. In this paper the design and practice of citizen involvement through citizen proposals in the municipality of Eskilstuna is studied.  The amount submitted proposals in Eskilstuna is growing. Still, this initiative for increased public participation in form of citizen proposals in Eskilstuna have some shortcomings regarding inclusiveness, deliberation and development civic skills.

Denna forskningsrapport studerar den socioekonomiska utvecklingen mellan 2002 och 2012 i sammanlagt 46 stadsområden i Eskilstuna och Västerås. Studien bidrar till en nyansering av boendesegregeringsdebatten genom att introducera en ny mellankategori (mezzo) av stadsområden. Med hänsyn tagen till välfärd och medborgarkapital kategoriseras stadsområdena som sämre ställda, mezzo och bättre ställda. Stadsområdenas kontext (sysselsättning, utanförskap och etnicitet), underliggande processer (gentrifiering och filtrering) och klassanalys lyfts fram för att förklara förändringar i stadsområdenas status.

I Eskilstuna har antalet bättre ställda stadsområden ökat med fyra, mezzo har ökat med två medan sämre ställda områden har minskat med två. I Västerås stad har antal bättre ställda stadsområden fördubblats, medan de sämre ställda områdena har minskat med nästan hälften och antalet mezzo-områden är oförändrat. Den överlag positiva utvecklingen till trots låter tillämpningen av ett rättviseperspektiv skönja vissa brister, som exempelvis socioekonomisk polarisering och statuscementering. Idag finns det färre stadsområden med billiga hyreslägenheter än tidigare.

Utmaningen för politiker och tjänstemän ligger i att både stödja sämre ställda stadsområden i deras utveckling mot mezzo-status och att undvika filtrering eftersom en sådan fördröjer och i värsta fall förhindrar en utveckling mot social hållbarhet. Därför bör största möjliga ekonomiska jämlikhet mellan samtliga stadsområden utgöra ytterligare ett villkor som den socialt hållbara staden måste uppfylla.

The use of waste for energy purposes becomes increasingly interesting with respect to waste management and the energy systems. The decisions on alternative uses of waste for energy are mainly influenced by different policies, waste management, energy supply and use, as well as technologies. Two important issues, namely, a clear priority of waste prevention in waste management within EU and the growing concern for food losses and food waste at global and national level, shall be carefully considered and addressed. This paper proposes policy based scenarios for waste-to-energy systems with a focus on Sweden and with a broader EU approach. As baseline for the scenario development an inventory of waste-to-energy related policies and goals on international, national, regional and local level as well as inventory of existing scenarios and reports with future trends is made. The main substitute for fossil fuels and the possibilities for renewable energy export are basic elements that define scenarios. Biofuels and electricity are identified as main substitutes for the fossil fuels. A low waste availability level is recommended to be included in sensitivity analysis for scenarios. This paper assumes relative decoupling in Low Waste scenario in 2030, and absolute decoupling first in 2050.

Föreliggande forskningsrapport är den andra rapporten om hållbar stadsdelsutveckling inom ramen för Samhällskontraktets samverkansområde hållbar samhällsutveckling (HSU). Studien bygger på intervjuer med tjänstemän och utförare som direkt eller indirekt har varit inblandade i utvecklingsprojekt i stadsdelen Bäckby i Västerås eller bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna. I fokus står de intervjuades uppfattning om framgångstro, kompetens, resurser, intressen och samverkansgrad. Delvis tar studien sin utgångspunkt i den första rapporten Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska- och sociokulturella kontextens betydelse för social hållbarhet (MDH SiSS-rapport 2013:2), som dels presenterar en kartläggning av tidigare urbana satsningars erfarenheter och dels en analys av Bäckby och Lagersberg.

De intervjuade respondenterna har delats in i tjänstemän och utförare eftersom de verkar i olika operativa kontexter. Tjänstemännen har ett övergripande ansvar för att genomföra policy, medan utförarna är den sista länken i policyprocessen gentemot omgivande samhälle. Begreppet byråkrater används då vi syftar på både tjänstemän och utförare.

Den övergripande slutsatsen från studien är att tjänstemännens intresse och tillgång till resurser som pengar, tid, personal lokaler och utrustning är viktiga faktorer för framgångstro, medan utförarnas upplevda brist på resurser kan ha en negativ inverkan på kommunens förmåga att styra utvecklingen i berörda stadsområden.

Flödet i kommunikation och samverkan mellan politiker, tjänstemän, utförare och samhällsaktörer kan förbättras. Att öka denna samverkan skulle kunna underlätta en god socioekonomisk utveckling och minska utanförskapet i de två områdena. Bron mellan stadshuset och stadsdelarna kan stärkas, bland annat genom att representanter från föreningar och lokala näringar deltar i redan etablerade workshops och arbetsgruppsträffar. Särskilt bör kulturföreningar uppmärksammas. De är viktiga ur ett demokratiperspektiv och är beroende av kommunens stöd. Ett problem kan dock utgöras av att de byråkrater som samverkar i stor omfattning också är de som i större utsträckning anser att valda åtgärder har sämre förutsättningar att lyckas.