https://www.mdu.se/

mdu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 25) Visa alla publikationer
Ćwikła, M. & Lindell, E. (2023). Images of the “future of work”. A discourse analysis of visual data on the internet. Futures: The journal of policy, planning and futures studies, 153, Article ID 103235.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Images of the “future of work”. A discourse analysis of visual data on the internet
2023 (Engelska)Ingår i: Futures: The journal of policy, planning and futures studies, ISSN 0016-3287, E-ISSN 1873-6378, Vol. 153, artikel-id 103235Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This paper presents findings from a critical discourse analysis of visual data gathered in regular, monthly data sampling on Google, DuckDuckGo and Bing on the theme ‘the future of work’ that were published online on Polish and Swedish websites during 2018–2021. Visions about the future in the form of images create an archive of ideas on the potential directions of societal development, where discourse is present both in what is visible, and what is invisible. The study shows predominantly stereotypical framings of work by young office workers. Conclusions are drawn on how the future is visualized contrary to popular claims of job losses that are predicted to strike mainly the younger, middle-class population. In the images collected, humans appear as mainly content in a working life without manual labour, frustration or clutter, but also without leisure, displaying a lack of visions of an older workforce, as well as the possible role of humans as useful and fulfilled without work in the future.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier Ltd, 2023
Nyckelord
Discourse analysis, Future of work, Technology, Visual analysis
Nationell ämneskategori
Annan teknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-64179 (URN)10.1016/j.futures.2023.103235 (DOI)001075694800001 ()2-s2.0-85169031574 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2023-09-06 Skapad: 2023-09-06 Senast uppdaterad: 2024-01-15Bibliografiskt granskad
Lindell, E. & Ingvarsson, C. (2022). Community as discursive void in the organizational change process. In: : . Paper presented at NEON-dagene, Drammen, Norway, 22-24 November, 2022.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Community as discursive void in the organizational change process
2022 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

In organizational change processes, shared meaning and understanding is crucial (Outila et al, 2019). But what if shared meaning is hindered due to a linguistically constructed discursive void (Tietze, Tansley & Helienek, 2017, p. 152)?

In this organizational change project, the management board of an academic institution wanted to explore conditions for organizational culture in the Post-Covid organization. During the pandemic, the premises had been emptied as both teaching and research was done remote. After initial difficulties, most employees had found new ways of working from distant and did not wish to go back to campus. However, management feared that the feeling of organizational community would get lost if employees did not meet in real life over time. 

In the beginning of 2022, the internal project 'Gemenskap på distans', translated to 'Community in remote work' was introduced. But as the project was presented, management experienced resistance among coworkers. Why? The answer might lie in the word community, that linguistically counters core values in both academic and Swedish culture. 

Community is described as ‘the social fabric’ of society (Westoby & Harris, 2020) or of the organization (Baptista et al, 2020). The word ‘community’ is most often used as a noun to describe a group on a mesolevel in society or organization, (Vartiainen, 2020, p. 227). Likewise, Baptista et al (2020, p. 3) separates understandings of workplace technologies in the “individual layer” from the “group and community layer”. Community can further be related to urban tribes of people sharing common cultures (Sennett, 2012). Stemming from a Christian theological viewpoint, Cobb (2007) describe communities as emergent through internal relations of belonging and point to the close relation between community and institution, using the term ‘person-in-community’ (p. 577) to acknowledge the lack of the individual in the single term ‘community’. 

A common translation of 'community' in Swedish academic literature would be 'gemenskap'(Lundberg, 2005; Räsänen, 2009). However, this translation is ambiguious, and leaning on a German translation, where the fundamental distinction between gemeinshaft (gemenskap) and gesellshaft (samhälle) must be emphasized (Asplund, 1991). Further pointing to a difference between 'gemenskap' and 'community', the Swedish word refers to a sense of positive belonging (Svenska akademins ordbok, 2022). During the past decades the Swedish culture has gone from holding strong collective values to individualistic values emphasizing the individual as autonomous in relation to community (Lundberg, 2005). Likewise, the Swedish word 'gemenskap' builds on the individual as sensing belonging - with the individual in the center of attention (Strang, 2014). 

Even if a word is untranslatable as language, it´s meaning could be understood by a native speakers of another language, if s/he shares un understanding of the figures of thought that the word embraces (Asplund, 1991). As shared meaning is negotiated, strategies for mutual understanding and bridging sensemaking between native speakers of different languages within an organization can be deployed (Outila et al., 2019; Tietze, Tansley & Helienek, 2017). This study aims to explore such a translating process of the discursive void of community in a Post-pandemic academic organization. 

Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-61331 (URN)
Konferens
NEON-dagene, Drammen, Norway, 22-24 November, 2022
Tillgänglig från: 2022-12-16 Skapad: 2022-12-16 Senast uppdaterad: 2024-02-07Bibliografiskt granskad
Hallin, A., Lindell, E., Jonsson, B. & Uhlin, A. (2022). Digital transformation and power relations. Interpretative repertoires of digitalization in the Swedish steel industry. Scandinavian Journal of Management, 38(1), Article ID 101183.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Digital transformation and power relations. Interpretative repertoires of digitalization in the Swedish steel industry
2022 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Management, ISSN 0956-5221, E-ISSN 1873-3387, Vol. 38, nr 1, artikel-id 101183Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This study focuses on how ideas of ‘digitalization’ are discursively constructed in the Swedish steel industry. Using a discursive psychology approach, we identify seven interpretative repertoires in the discursive practicing of digitalization: everyone-else, speed, competition, job loss, control, safety, and equality. Examining their functions and effects, we show that not only is digital transformation constructed as more productive, efficient, competitive, technologically advanced, safe, and equal, it also involves a shift towards the blue-collar worker being more vulnerable; a construction where she is able-minded but lonely, physically fragile, obtuse and unreliable, and a victim of a development beyond her control, forcing of her to acquire new competence. We conclude that this reproduces asymmetrical power relations between workers and companies, pushing the challenges of digital transformation to the workers. At the same time, we also see how these local discourses hold a possibility of tempering this asymmetry through the construct of togetherness of different contexts, bodies, and hierarchal levels, thus connecting steel industry workers of the future through the use of digital technology. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier Ltd, 2022
Nyckelord
Digital transformation, Digitalization, Discourse psychology analysis, Interpretative repertoire, Steel industry
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap Arbetslivsstudier
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-56660 (URN)10.1016/j.scaman.2021.101183 (DOI)000779418100002 ()2-s2.0-85119581214 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2021-12-16 Skapad: 2021-12-16 Senast uppdaterad: 2023-09-15Bibliografiskt granskad
Lindell, E., Popova, I. & Uhlin, A. (2022). Digitalization of office work - an ideological dilemma of structure and flexibility. Journal of Organizational Change Management, 35(8), 103-114
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Digitalization of office work - an ideological dilemma of structure and flexibility
2022 (Engelska)Ingår i: Journal of Organizational Change Management, ISSN 0953-4814, E-ISSN 1758-7816, Vol. 35, nr 8, s. 103-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Purpose The ongoing "digitalization of work" is one of the major phenomena shaping contemporary organizations. The aim of this study is to explore linguistic constructs of white-collar workers (WCWs) related to their use of digital tools. Design/methodology/approach The framework of ideological dilemmas (Billig et al., 1988) is mobilized to investigate the conflicting demands WCW interviewees construct when describing the ongoing digitalization of their office work. Findings This study shows how "digitalization of work" is enforcing an organizational ideological dilemma of structure and flexibility for WCWs. In the digital workplace, this dilemma is linguistically expressed as the individual should be, or should want to be, both flexible and structured in her work. Practical implications The use of language exposes conflicting ideals in the use of digital tools that might increase work-life stress. Implications for managers include acknowledging the dilemmas WCWs face in digitalized organizations and supporting them before they embark upon a digitalization journey. Originality/value The study shows that the negotiation between competing organizational discourses is constructed irrespective of hierarchical positions; the organizations digital maturity; private or public sector; or country. The study confirms contradictory ideological claims as "natural" and unquestionable in digitalized officework.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
EMERALD GROUP PUBLISHING LTD, 2022
Nyckelord
Digitalization of work, White-collar worker, Discourse analysis, Ideological dilemma
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-59922 (URN)10.1108/JOCM-01-2022-0014 (DOI)000851255000001 ()2-s2.0-85137890248 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2022-09-14 Skapad: 2022-09-14 Senast uppdaterad: 2022-11-09Bibliografiskt granskad
Lindell, E. & Crevani, L. (2022). Employers’ Relational Work on Social Media. Nordic Journal of Working Life Studies, 12(3), 63-82
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Employers’ Relational Work on Social Media
2022 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies, E-ISSN 2245-0157, Vol. 12, nr 3, s. 63-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Given how social media are commonly used in contemporary Nordic countries, social media platforms are emerging as crucial for relational work between employers, employees, and potential employees. By means of a discursive psychology approach, this study investigates employers’ constructs of relational work on social media through the use of two interpretative repertoires: the repertoire of loss of control and the repertoire of ever-presence. The consequences of these interpretative repertoires are a masking of power relations, especially between employers and young employees in precarious labor market positions and those with limited digital knowledge or financial means. Further, the positioning of social media as part of a private sphere of life means the invasion of not only employees’, but also managers’ private time and persona. The result of this study hence calls for the need to understand relational work on social media as part of normative managerial work.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Roskilde University, 2022
Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-56936 (URN)10.18291/njwls.130261 (DOI)000865411500005 ()2-s2.0-85138032543 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2022-01-14 Skapad: 2022-01-14 Senast uppdaterad: 2024-01-17Bibliografiskt granskad
Andersson, C., Crevani, L., Hallin, A., Ingvarsson, C., Ivory, C., Lammi, I. J., . . . Uhlin, A. (2021). Hyper-Taylorism and third-order technologies: Making sense of the transformation of work and management in a post-digital era. In: Management and Information Technology after Digital Transformation: (pp. 63-71). Taylor and Francis
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hyper-Taylorism and third-order technologies: Making sense of the transformation of work and management in a post-digital era
Visa övriga...
2021 (Engelska)Ingår i: Management and Information Technology after Digital Transformation, Taylor and Francis , 2021, s. 63-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor and Francis, 2021
Nationell ämneskategori
Företagsekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-56505 (URN)10.4324/9781003111245-8 (DOI)2-s2.0-85118349176 (Scopus ID)9781000451610 (ISBN)9780367612764 (ISBN)
Tillgänglig från: 2021-11-11 Skapad: 2021-11-11 Senast uppdaterad: 2023-10-31Bibliografiskt granskad
Höglund, L. & Lindell, E. (2020). Discourse and discourse analysis. In: U. Eriksson-Zetterkvist, M. Hansson, F. Nilsson (Ed.), Theories and Perspectives in Business Administration: . Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Discourse and discourse analysis
2020 (Svenska)Ingår i: Theories and Perspectives in Business Administration / [ed] U. Eriksson-Zetterkvist, M. Hansson, F. Nilsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2020
Nationell ämneskategori
Företagsekonomi
Forskningsämne
industriell ekonomi och organisation
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-49804 (URN)9789144127088 (ISBN)
Tillgänglig från: 2020-08-27 Skapad: 2020-08-27 Senast uppdaterad: 2022-11-08Bibliografiskt granskad
Johansson, J., Asztalos Morell, I. & Lindell, E. (2020). Gendering the digitalized metal industry. Gender, Work and Organization, 32(6), 523-544
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Gendering the digitalized metal industry
2020 (Engelska)Ingår i: Gender, Work and Organization, ISSN 0968-6673, E-ISSN 1468-0432, Vol. 32, nr 6, s. 523-544Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Företagsekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-49810 (URN)10.1111/gwao.12489 (DOI)000544176000001 ()2-s2.0-85087301983 (Scopus ID)
Projekt
Digitalisering av managment - DigMa
Tillgänglig från: 2020-08-27 Skapad: 2020-08-27 Senast uppdaterad: 2021-01-04Bibliografiskt granskad
Lindell, E. (2019). Creating a Space of One´s Own: On women writers resisting and adopting the changing work life landscape. In: : . Paper presented at Nordic Academy of Management Conference, Vaasa 2019.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Creating a Space of One´s Own: On women writers resisting and adopting the changing work life landscape
2019 (Engelska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Nationell ämneskategori
Ekonomi och näringsliv
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-45572 (URN)
Konferens
Nordic Academy of Management Conference, Vaasa 2019
Tillgänglig från: 2019-10-16 Skapad: 2019-10-16 Senast uppdaterad: 2019-10-16Bibliografiskt granskad
Wittbom, E., Lindell, E. & Karlsson, F. (2019). Styrning i rollen som samhällsutvecklare: slutrapport från en studie inom Trafikverket. Stockholm
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Styrning i rollen som samhällsutvecklare: slutrapport från en studie inom Trafikverket
2019 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Hur stödjer ett internt styrnings- och ledningssystem rollen som samhällsutvecklare? Det är den övergripande forskningsfrågan i vår treåriga studie av Trafikverkets verksamhetsstyrning. För att kunna förstå styrningen i relation till samhällsutvecklarrollen har vi i denna delstudie valt att fokusera på regeringens krav att FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling ska integreras i alla politikområden genom de ordinarie styrprocesserna.

Till denna kvalitativa studie med en tolkande ansats har vi hämtat empiri i dokument, intervjuer och observationer vid workshops och seminarier. Studien har pågått samtidigt som myndigheten genomför genomgripande förändringar av sitt interna styrnings- och ledningssystem. Trafikverket inför en ny strategisk inriktning som kommer att påverka verksamhetens förmåga att genomföra sina uppdrag. Vision och verksamhetsidé ligger dock fast och visar att Trafikverket har valt att vidga perspektivet på sitt uppdrag – från samhällsbyggare till samhällsutvecklare:

"Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige."

En av våra slutsatser är att det är den strategiska styrningen som avgör hur väl samhällsutvecklarrollen kan tillämpas. Det handlar om att arbeta med ett tydligt utifrån-och-in-perspektiv med hjälp av omvärldsanalys och samverkan med olika aktörer på en så kallad adaptiv arena, där de interna förutsättningarna i olika organisationer möter gemensamma externa krav. Effekterna av både det egna arbetet och andra aktörers påverkan fångas då för att utvärdera om det som pågår kan leda till samhällsnytta. Samhällsutvecklarrollen underlättar när det gäller att skapa och upprätthålla goda relationer med andra aktörer. Sådana relationer är väsentliga för att kunna ta väl grundade beslut för samhällsutvecklingen på både kort och lång sikt.

Samhällsutvecklarrollen gör det möjligt för verksamheten att förses den kompetens som krävs för att kunna vara både byggare och utvecklare av samhället. Men rollen innebär också att styra samverkan med andra organisationer som har kompletterande kompetenser. Samtidigt behöver alla egna tillgängliga resurser användas på ett kostnadseffektivt sätt. Ordning och reda i ekonomin kräver kontroll av kostnadseffektiva, rättssäkra och demokratiska metoder. Effektivitet – särskilt yttre effektivitet – uppnås genom att arbeta strategiskt för att gemensamt med andra skapa ett tillgängligt transportsystem.

Genom att samtidigt styra utifrån-och-in och inifrån-och-ut finns både öppenheten för nytänkande och kontroll över att tilldelade medel används på ett tillitsfullt sätt. Vi kan också se att valet av det vidare perspektiv som samhällsutvecklarrollen innebär stödjer Trafikverkets förmåga att klara de komplexa uppdrag som regeringen ger dem. Samhällsutvecklarrollen öppnar en adaptiv arena för att hantera omvärldsförändringar på kort och lång sikt med rätt kompetens, nytänkande och innovation. Resultaten visar att det interna styrsystemet främst stödjer den operativa verksamheten medan strategiskt tänkande gynnar samhällsutvecklarrollen och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: , 2019. s. 58
Serie
AES Rapport ; 2019:1
Nyckelord
verksamhetsstyrning, offentlig sektor
Nationell ämneskategori
Företagsekonomi
Forskningsämne
företagsekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-45568 (URN)978-91-981634-8-3 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Trafikverket
Tillgänglig från: 2019-10-16 Skapad: 2019-10-16 Senast uppdaterad: 2019-10-16Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6955-8350

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer