https://www.mdu.se/

mdu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Gustafsson, Christine, DocentORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9821-9945
Publikationer (10 of 61) Visa alla publikationer
Hoppe, J. A., Tuisku, O., Johansson-Pajala, R.-M., Pekkarinen, S., Hennala, L., Gustafsson, C., . . . Thommes, K. (2023). When do individuals choose care robots over a human caregiver?: Insights from a laboratory experiment on choices under uncertainty. Computers in Human Behavior Reports, 9, Article ID 100258.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>When do individuals choose care robots over a human caregiver?: Insights from a laboratory experiment on choices under uncertainty
Visa övriga...
2023 (Engelska)Ingår i: Computers in Human Behavior Reports, ISSN 2451-9588, Vol. 9, artikel-id 100258Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Demographic changes and a predicted shortage of nursing staff are progressively putting pressure on the healthcare system. Care robots may represent one part of a possible solution to this problem as they can assist care work. However, large parts of the population are reportedly skeptical about robotics in care, and field studies are difficult to conduct due to the low prevalence of real robotics in the field. Therefore, we follow an experimental approach pertaining to the question of individual decision-making. In this regard, we analyze the aspects that influence the individual's choice between a care robot and a human caregiver for assistance in their daily life. Our economic experiment is conducted in a virtual laboratory to examine specifically how quality uncertainty of care affects individual's decisions for and against robotic care. In the experiment, 162 participants fully completed the experiment in which they were asked to repeatedly choose between a human caregiver and a care robot. Our results reveal that, overall, the care robot is chosen more often than a human caregiver. At the same time, the quality uncertainty of care linked to a human caregiver barely affected the choice of participants. On the other hand, a participant's health status and their attitude toward direct interactions with care robots did partially affect their choice. Additionally, we explored causes for indecisiveness and its effect on the choice. Here, we found indecisive participants tending to choose a human caregiver more often. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier B.V., 2023
Nyckelord
Care robot, Demographic change, Healthcare, Human caregiver
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-61420 (URN)10.1016/j.chbr.2022.100258 (DOI)001048317700001 ()2-s2.0-85144874746 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2023-01-04 Skapad: 2023-01-04 Senast uppdaterad: 2023-08-30Bibliografiskt granskad
Borg, J., Gustafsson, C., Landerdahl Stridsberg, S. & Zander, V. (2022). Implementation of welfare technology: a state-of-the-art review of knowledge gaps and research needs. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Implementation of welfare technology: a state-of-the-art review of knowledge gaps and research needs
2022 (Engelska)Ingår i: Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, ISSN 1748-3107, E-ISSN 1748-3115Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Epub ahead of print
Abstract [en]

Purpose: To offer guidance for future welfare technology research, this review provides an overview of current knowledge gaps and research needs as reported in primary scientific studies addressing the implementation of welfare technology for older people, people with disabilities and informal caregivers.

Materials and methods: This paper conducted a state-of-the-art review based on systematic searches in 11 databases followed by a descriptive qualitative analysis of 21 selected articles.

Results: Knowledge gaps and research needs were identified concerning two categories: research designs and populations and focus of research. The articles reported needs for comparative studies, longitudinal studies, and demonstration trials as well as the development of co-design processes involving technology users. They also called for studies applying a social system theory approach, involving healthy and frail older adults, representative samples of users within and across countries, informal and formal caregivers, inter-and multidisciplinary teams, and care organizations. Moreover, there are reported needs for studies of acquirement, adoption and acceptance of welfare technology, attitudes, beliefs, and context related to welfare technology, caregiver perspectives on welfare technology, services to provide welfare technology and welfare technology itself.

Conclusions: There are considerable knowledge gaps and research needs concerning the implementation of welfare technology. They relate not only to the research focus but also to research designs, a social system theory approach and study populations.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
TAYLOR & FRANCIS INC, 2022
Nyckelord
Ambient assisted living, digital assistive technology, implementation, knowledge gaps, research needs, telecare, welfare technology
Nationell ämneskategori
Medicin och hälsovetenskap Annan maskinteknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-60033 (URN)10.1080/17483107.2022.2120104 (DOI)000854244700001 ()36103349 (PubMedID)2-s2.0-85138342173 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2022-10-21 Skapad: 2022-10-21 Senast uppdaterad: 2023-03-23Bibliografiskt granskad
Olsson, S. & Gustafsson, C. (2022). Longing to Belong: Hard of Hearing Young Adults’ Experiences of Social Identity and Group Membership. American Annals of the Deaf, 166(166), 638-662
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Longing to Belong: Hard of Hearing Young Adults’ Experiences of Social Identity and Group Membership
2022 (Engelska)Ingår i: American Annals of the Deaf, ISSN 0002-726X, E-ISSN 1543-0375, Vol. 166, nr 166, s. 638-662Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Studies on hard of hearing (HH) individuals have focused mostly on children´s experinces in school. Howerver, their lives as young adults have not received much attention. The present study therefore examined HH young adults´experiences of social identity and group membership. Semi-structured interviews were counducted with 16 individuals (10 males, 6 females) with servere-to-profound hearing loss. They were from diverse cultural backgrounds. A qualitative content analysis was performed with a manifest analysis. Two categories emerged: belonging to a social enviroment and engaging in important communication. The results indicate that the HH individuals, either deliberately or unconsciously, chose to be with other HH individuals because of their longing for group membership and desire to avoid being misunderstood. The participants longed for inclusion, acceptance, and opportunities to create an inclusive social environment and to communicate with others.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Washington: Gallaudet University Press, 2022
Nyckelord
Hard of hearing, social identity, group membership, communication, social exclusion.
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Forskningsämne
socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-54773 (URN)10.1353/aad.2022.0002 (DOI)000790212500005 ()35431266 (PubMedID)2-s2.0-85128398394 (Scopus ID)
Projekt
LONGING TO BELONG Deaf and hard of hearing young adults’ social inter-action, social relationships, and identity
Tillgänglig från: 2021-06-15 Skapad: 2021-06-15 Senast uppdaterad: 2023-09-12Bibliografiskt granskad
Johansson-Pajala, R.-M. & Gustafsson, C. (2022). Significant challenges when introducing care robots in Swedish elder care. Disability and Rehabilitation, 17(2), 166-176
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Significant challenges when introducing care robots in Swedish elder care
2022 (Engelska)Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 17, nr 2, s. 166-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Medicinteknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-49935 (URN)10.1080/17483107.2020.1773549 (DOI)000547601300001 ()32538206 (PubMedID)2-s2.0-85087113406 (Scopus ID)
Anmärkning

Introduction: Care robots are machines, operating partly or completely autonomously, that are intended to assist older people and their caregivers. Care robots are seen as one part of the solution to the aging population, allowing fewer professional caregivers to provide the necessary assistance and care. Despite the potential benefits, the dissemination of care robots, and welfare technology in general, is limited in Swedish elder care.

Purpose: To explore the challenges of introducing welfare technology, particularly care robots, in elder care.

Materials and methods: Twenty-one individual interviews with key actors at the societal level, analysed by thematic analysis.

Results: The challenges, from the societal actors’ perspectives, were related to; the beliefs in technology, attitudes, ethics, collaboration, and the need for knowledge and skills regarding care robots (individual and group challenges). Challenges of a national character were: national governance, infrastructure, laws and regulations, economics, and procurement (systemic and societal challenges). In addition, the necessary preconditions for successful introduction were revealed as: the utility of the technology, implementation, evaluation and safety, security, and integrity (preconditional challenges).

Conclusions: The introduction of care robots in elder care services seems to be more challenging than that of welfare technology in general, given the context and prevailing attitudes and preconceptions about robotics. Significant challenges need to be managed, at all levels of the society, before care robots can become an integral part of daily care and assist older people and their caregivers in activities and rehabilitation.

Tillgänglig från: 2020-09-08 Skapad: 2020-09-08 Senast uppdaterad: 2022-06-07Bibliografiskt granskad
Loeb, C., Aytar, O., Gustafsson, C. & Ehrlund, C. (2021). Att som vuxen leva med hjälp från en ställföreträdare: En förstudie om huvudmännens förväntningar och upplevelser i Eskilstuna och Strängnäs. Eskilstuna: Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att som vuxen leva med hjälp från en ställföreträdare: En förstudie om huvudmännens förväntningar och upplevelser i Eskilstuna och Strängnäs
2021 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

De som har en ställföreträdare, vilka kallas för huvudmän, är en sårbar grupp eftersom de i många fall är beroende av andra för att kunna klara sig i sin vardag. Människor som av fysiska eller psykiska orsaker inte kan föra sin egen talan i rättsliga frågor kan få hjälp i form av en ställföreträdare enligt föräldrabalken. En ställföreträdare träder in i huvudmannens ställe i en rad situationer där huvudmannen behöver hjälp. Huvudmännens relationer till ställföreträdare har stor betydelse för huvudmännens levnadsvillkor i vardagen.

Syftet med denna förstudie har varit att undersöka huvudmännens förväntningar på och erfarenheter av att leva med hjälp från god man eller förvaltare för att kunna klara sig i sin vardag. Förstudiens frågeställningar är följande: Vilka förväntningar har huvudmännen på sin ställföreträdare? Vilka erfarenheter har huvudmännen av hjälp från ställföreträdare i sin vardag? Hur upplever huvudmännen tilltron till sin egen förmåga att kunna klara sig på egen hand i sin vardag? Hur upplever huvudmännen tilltron till sin egen förmåga att kunna påverka vilken hjälp de kan få av sin ställföreträdare? Vilka utvecklingsområden finns avseende hjälp genom ställföreträdarskap och huvudmännens tilltro till sin egen förmåga?

Ett praktiskt och erfarenhetsbaserat lärande och utveckling har stått i centrum i förstudiens design redan från början genom ett praktiknära och deltagarbaserat forskningsperspektiv. Både tematiskt öppna frågor och slutna frågor användes vid datainsamling. Beroende på deltagarnas behov och kognitiva funktionsnedsättning gavs kompletterande förklaringar av frågorna.

Huvudmännens förväntningar på och erfarenheter av att leva med hjälp från god man eller förvaltare för att kunna klara sig i sin vardag visar intressanta resultat. Likheter och skillnader om hjälp från ställföreträdare ger en bra grund för vidare utvecklingsarbeten. En generell slutsats är att det görs en del goda arbeten för huvudmännen, men det behövs en del förbättringar också. Följande rekommendationer vill vi särskilt uppmärksamma:

- Goda exempel och framgångsfaktorer i ställföreträdarskap bör tas tillvara och synliggöras

- Vad som ingår i ställföreträdarskap enligt bestämmelser bör tydliggöras mer både för huvudmännen och ställföreträdare

- Utbildningsinsatser för ställföreträdare bör ses över och kunskaper om olika typer av funktionsnedsättning som huvudmännen har ges tillräckligt

- En heterogen grupp framträder där tilltron till förmågan och förväntningar och erfarenheter varierar till en viss del, vilket är ett tecken på att dialog, samråd och lyhördhet bör prioriteras i fortsatt utvecklingsarbeten

Abstract [sv]

Lättläst sammanfattning och rekommendationer

Huvudmän är en sårbar grupp.

Det är personer som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, som gör att det kan vara svårt att klara sin vardag.

De personerna kan få hjälp av en ställföreträdare.

En ställföreträdare är en god man eller förmyndare.

Ställföreträdaren kan hjälpa till med många olika saker.

Till exempel sköta ekonomi, prata med myndigheter och se till att huvudmän får den hjälp de har rätt till.

Det är viktigt att huvudmän och ställföreträdare har en bra kontakt med varandra.

Det betyder mycket för hur livet i vardagen fungerar för huvudmän.

I den här förstudien ville vi ta reda på:

- Vad huvudmän förväntar sig att ställföreträdare ska hjälpa till med. 

- Vad huvudmän tycker om den hjälp de får av sin ställföreträdare. 

Här är frågorna vi ville ha svar på:

- Vilka förväntningar har huvudmännen på sin ställföreträdare?

- Vad tycker huvudmännen om den hjälp de får från sin ställföreträdare?

- Hur mycket tro på att man klarar sin vardag själv har huvudmännen?

- Hur mycket litar huvudmännen på att de själva klarar av att påverka vilken hjälp de kan få från sin ställföreträdare.

- Vad kan ställföreträdare bli bättre på i framtiden? 

- Vad kan göras för att få huvudmännen att tro på sina egna förmågor att klara sin vardag?

När vi ställde frågorna i förstudien ville vi göra det på ett så tydligt sätt som möjligt. 

Vi använde oss av bilder för att göra frågor och svar tydliga.

Den som intervjuade läste upp frågorna högt om det var svårt att förstå frågan, eller om man inte kunde läsa själv.

Om det ändå var svårt att förstå kunde intervjuaren förklara mera.

Vi ställde öppna frågor, alltså frågor där man själv berättade vad man ville säga som svar.

Vi ställde också frågor som handlade om ett visst område, där fick man välja ett av de svar som fanns att välja på.

Sammanlagt var det 19 huvudmän som var med i förstudien.

17 var från Eskilstuna och 2 från Strängnäs. 

13 huvudmän var män. 5 huvudmän var kvinnor, och en svarade inte på frågan om kön.

Svaren vi fick ifrån huvudmännen i förstudien var intressanta. 

Vi såg tydligt att många av huvudmännen förväntade sig samma form av hjälp från sina ställföreträdare.

Däremot såg vi att huvudmännen tyckte olika om hur de kunde påverka sina ställföreträdare.

De som inte fick den hjälp de förväntade sig tyckte till exempel att ställföreträdare kan visa, prata och förklara mer vad de gör.

Det skulle kunna göra att huvudmännen känner sig mer delaktig.

 

Förstudien visade att ställföreträdare gör en del bra arbeten för sina huvudmän.

Men det behövs en del förbättringar också. 

Vi föreslår därför:

- att det som huvudmännen tycker fungerar bra är det viktigt att visa för andra. 

- att man tydligt berättar för ställföreträdare vad de får och ska göra mot och med sina huvudmän.

- att man tydligt berättar för huvudmännen vad ställföreträdaren kan och ska hjälpa till med.

- att ställföreträdare får utbildning och kunskap om olika funktionsnedsättningar som huvudmännen kan ha.

- att ställföreträdare ska lyssna noga på sina huvudmän, därför att huvudmännen är olika och har olika möjligheter att säga vad de tycker och tänker.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Eskilstuna: Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. s. 42
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap Socialt arbete
Forskningsämne
socialt arbete; arbetslivsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-56707 (URN)
Projekt
Huvudmännens förväntningar på och upplevelser av sina ställföreträdare i Eskilstuna och Strängnäs kommun
Tillgänglig från: 2021-12-12 Skapad: 2021-12-12 Senast uppdaterad: 2021-12-16
Baudin, K., Sundström, A., Borg, J. & Gustafsson, C. (2021). Decision-Making Is in the Making! Aspects of Decision-Making in the Area of Assistive and WelfareTechnology—A Qualitative Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18, Article ID 4028.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Decision-Making Is in the Making! Aspects of Decision-Making in the Area of Assistive and WelfareTechnology—A Qualitative Study
2021 (Engelska)Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 18, artikel-id 4028Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Assistive and welfare technology (AT/WT) has been introduced as a way of facing an ageing population and providing support for older adults in their daily lives. There is much research concerning the assessment and recommendation of AT/WT to individual end-users. However, few studies have explored AT/WT decision-making from a managerial perspective. This study explores what aspects influence decision-making in assistive technology organizations concerning new technology procurements. The study is based on interviews with 24 managers engaged in assistive technology organizations, representing 13 of 21 regions in Sweden. The interview data consisted of the participants’ experiences deciding on AT/WT procurement. A reflexive inductive thematic analysis was used to identify aspects that influenced decision-making. The main findings show that decision-making is in the making, meaning that decision-making is a constant on-going managerial process. Furthermore, the findings show that managers experience uncertainty in the decision-making, sometimes make ad hoc decisions and request an evidence-based, person-centred approach to improve decision-making. The study concludes that supportive, technology, patient, and knowledge aspects influence managers’ decisions.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
MDPI, 2021
Nyckelord
assistive technology; welfare technology; decision-making; managers; assistive technology organizations; older adults; thematic analysis
Nationell ämneskategori
Medicin och hälsovetenskap Hälsovetenskaper
Forskningsämne
vårdvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-53887 (URN)10.3390/ijerph18084028 (DOI)000644123900001 ()33921261 (PubMedID)2-s2.0-85103885559 (Scopus ID)
Projekt
HV3D
Tillgänglig från: 2021-04-15 Skapad: 2021-04-15 Senast uppdaterad: 2021-11-15Bibliografiskt granskad
Olsson, S. & Gustafsson, C. (2021). Estimated Effects of Web-Based Course from Adult Vocational Students’ Perspective—A PFA Course in Scandinavian Intellectual Disability Practice. Disabilities, 1(2), 98-115
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Estimated Effects of Web-Based Course from Adult Vocational Students’ Perspective—A PFA Course in Scandinavian Intellectual Disability Practice
2021 (Engelska)Ingår i: Disabilities, ISSN 2673-7272, Vol. 1, nr 2, s. 98-115Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

In Scandinavia, the field of intellectual disability (ID) practice lacks specific course, professional training, theoretical foundation, guidelines, and practice consensus. However, Pedagogiskt Förhållnings-och Arbetsätt (PFA model) has the potential to offer a pedagogical attitude and a way of working within ID practice. PFA was developed in the context of Swedish ID practice and has attracted national and European interest. Most staff working in ID practice in Scandinavia are educated to upper secondary school (adolescent students) level or vocational course (adult students) level. In the present pilot study, we examined the effects of providing a web-based PFA course as a complement to the Swedish national curriculum. The aim of this pilot study was to assess the effects of self-assessed knowledge and learning using a web-based PFA course intervention on an adult vocational course. The study involved a quantitative intervention approach involving two equivalent groups in an experimental design: an experimental group (n = 12) and a comparison group (n = 46). These groups were administered a pre-test and a post-test questionnaire that estimated their knowledge of the course through self-reporting tests. The findings provide empirical evidence of the informed and sustained use of knowledge building through complementary web-based PFA courses.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI), 2021
Nyckelord
intellectual disability guidelines, intellectual disability practice, PFA, quantitative explorative design, web course intervention
Nationell ämneskategori
Hälsovetenskaper
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-64952 (URN)10.3390/disabilities1020009 (DOI)2-s2.0-85177872827 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2023-12-07 Skapad: 2023-12-07 Senast uppdaterad: 2023-12-07Bibliografiskt granskad
Zander, V., Gustafsson, C., Landerdahl Stridsberg, S. & Borg, J. (2021). Implementation of welfare technology: a systematic review of barriers and facilitators. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Implementation of welfare technology: a systematic review of barriers and facilitators
2021 (Engelska)Ingår i: Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, ISSN 1748-3107, E-ISSN 1748-3115Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Purpose Although studies addressing barriers to and facilitators of implementation of welfare technology have been published, no systematic review synthesising evidence on such factors has been found. The purpose of this study was therefore to identify and synthesise existing primary research on facilitators and barriers that influence the implementation of welfare technology for older people, people with disabilities and informal caregivers. Materials and methods A systematic search in 11 databases was performed using predefined inclusion and exclusion criteria to identify empirical studies that assess the implementation of welfare technology for older people, people with disabilities or informal caregivers. The search identified 33 publications with quantitative, qualitative and mixed method designs. The reported findings were thematically synthesised and conceptualised into themes. Results Six themes of facilitators and barriers that influence the implementation of welfare technology emerged: capacity, attitudes and values, health, expectations, participation and identity and lifestyle. These were presented from five perspectives: older persons and persons with disabilities, informal caregivers, health and care personnel, organisation and infrastructure and technology. The findings may be used as a means to structure the planning and evaluation of implementation processes of welfare technologies for older persons and persons with disabilities and to understand the complexities of implementation. Conclusions This knowledge generates deepened insights and structures to guide and evaluate the implementation processes of welfare technologies and engenders an understanding of the complexities of implementation.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis, 2021
Nyckelord
Ambient assisted living, caregivers, disabled persons, implementation, older people, systematic review, welfare technology
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-55357 (URN)10.1080/17483107.2021.1938707 (DOI)000661718200001 ()34129802 (PubMedID)2-s2.0-85107965457 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2021-07-01 Skapad: 2021-07-01 Senast uppdaterad: 2022-12-13Bibliografiskt granskad
Talman, L., Stier, J., Wilder, J. & Gustafsson, C. (2021). Participation in daily life for adults with profound intellectual (and multiple) disabilities: How high do they climb on Shier’s ladder of participation?. Journal of Intellectual Disabilities, 25(1), 98-113
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Participation in daily life for adults with profound intellectual (and multiple) disabilities: How high do they climb on Shier’s ladder of participation?
2021 (Engelska)Ingår i: Journal of Intellectual Disabilities, ISSN 1744-6295, E-ISSN 1744-6309, Vol. 25, nr 1, s. 98-113Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Participation is the goal of Swedish disability policy, but it is difficult to achieve for adults with profound intellectual (and multiple) disabilities (PI(M)D). Since these adults are dependent on others in every aspect of their lives, others control their ability to participate in everyday life decisions. This study used observations, analyzed with Shier’s ladder of participation, to elucidate and describe participation in daily life for adults with PI(M)D living in a group home. The results showed that the adults often reached the first three levels of Shier’s ladder, one adult reached the fourth level once, and no one reached the fifth level. Participation on a higher level, therefore, seems hard to reach for adults. Staff members’ attitudes toward the adults’ capability can also be a barrier to participation. Applying Shier’s ladder of participation can provide valuable information that might lead to increased participation in daily life for adults with PI(M)D.

Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-40176 (URN)10.1177/1744629519863959 (DOI)000478327200001 ()2-s2.0-85101932532 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2018-07-03 Skapad: 2018-07-03 Senast uppdaterad: 2021-12-16Bibliografiskt granskad
Hoppe, J. A., Johansson-Pajala, R.-M., Gustafsson, C., Melkas, H., Tuisku, O., Pekkarinen, S., . . . Thommes, K. (2020). Assistive robots in care: Expectations and pereceptions of older people. In: Aging between Participation and Simulation: (pp. 139-156). De Gruyter Open
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Assistive robots in care: Expectations and pereceptions of older people
Visa övriga...
2020 (Engelska)Ingår i: Aging between Participation and Simulation, De Gruyter Open, 2020, s. 139-156Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

This chapter analyzes older people’s expectations and perceptions about welfare technology and in particular about robots in elderly care. Assistive robots may serve as a means to prolonged autonomy in old age as well as support for nursing staff. Justified by a rapid change in the health care sector, the need to focus on user driven and not technology driven development of assistive robots must be emphasized to ensure an adequate and sustainable orientation process toward assistive robots. This study presents an inventory of the expectations and perceptions of older people regarding assistive robots, by conducting a qualitative approach with focus group discussions. Our findings reveal that seven themes in particular need to be addressed in order to improve older people’s perceptions of robot technology: (1) independence and safety, (2) physical and mental assistance, (3) communication and socialization, (4) relief to nursing staff, (5) individual’s right to decide, (6) data protection, and (7) liability. Additionally, the focus group interviews stress that dissemination of information on how robots can provide assistance may change older people’s attitudes towards technology

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
De Gruyter Open, 2020
Nationell ämneskategori
Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-48031 (URN)10.1515/9783110677485-009 (DOI)2-s2.0-85102740053 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2020-05-26 Skapad: 2020-05-26 Senast uppdaterad: 2023-04-13Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9821-9945

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer