mdh.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternativa namn
Publikasjoner (3 av 3) Visa alla publikasjoner
Fell, T., Jertfelt Gustafsson, I., Qaderi, J. & Lahdenperä, J. (2014). En framgångsrik styrmedelsmix?: Om statens ambition att påverka kommunernas energipolicys. Västerås
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>En framgångsrik styrmedelsmix?: Om statens ambition att påverka kommunernas energipolicys
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Enligt den borgerliga alliansregeringen (2010–2014) ska dagens och framtidens svenska energi­­­politik förena tre angelägna mål: ekologisk hållbarhet, ekonomisk konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Statens ambition att påverka kommunernas arbete med energifrågor tar sig en rad uttryck. Dels finns en lag om kommunal energiplanering, dels finns styrmedel kommunerna kan välja att ta del av. Ett valfritt styrmedel är Uthållig kommun (Uk), som under 2011 inledde en tredje etapp. Ett annat valfritt styrmedel är Energieffektiviseringsstödet (Ees) till kommuner och landsting. Under den tredje etappen av Uk förutsätts att kommunerna tar del av och uppfyller kraven som ställs inom Ees. Uk:s särprägel är att kommunerna inte får ekonomiskt stöd för att delta, här är samverkan och kunskapsspridning det som erbjuds. Den hypotes som den ansvariga myndigheten (Statens energimyndighet) formulerat är att de två styrmedlen utgör källorna till en lokalt anpassad framgångsrik styrmedelsmix. I analysen av 26 kommuners arbete ställs frågor som gör det möjligt att kategorisera kommunernas strävanden dels utifrån hur effektiva de är på att implementera valda åtgärder, dels utifrån hur väl förankrade åtgärderna är i kommun­politiken. Med utgångspunkt i IAD-ramverket förklarar vi variationen i och relationerna mellan kommunen och dess förmåga att implementera policy.

Några skäl till varför vissa kommuner i större utsträckning är mer framgångrika än andra är att de har tjänstemän som upplever att de har för lite eller lagom mycket resurser och de tenderar även att samverka mindre än andra kommuners tjänstemän. Undantaget är energi­effektivisering av fastigheter där god tillgång till resurser och tjänstemän med hög grad av autonomi ökar åtgärdens effektivitet.

De mer framgångsrika kommunerna är också befolkningsmässigt små och glesa, har lågt antal anmälda brott, liten andel utlandsfödda och har framförallt lägre ungdomsarbetslöshet. Dessa kommuners framgångar förklaras även av att de väljer rätt antal och typ av åtgärder från följande styrmedelsmix:

En framgångsrik styrmedelsmix utgörs av en åtgärd från Ees och fyra från Uk: e3 (köp in eller hyr energieffektiva byggnader), transport (T), fysisk planering (FP), energi­effektivisering av fastighet (ENF) och insatser i skolan (SK). Styrmedlemsmixen är rangordnad.

Enligt vår modell har en tredjedel av kommunernas förmåga att framgångsrikt implementera valda åtgärder således att göra med hur stor ungdomsarbetslösheten är i berörd kommun.

Att kommuner väljer färre och rätt typ av åtgärder förklarar 16 % av deras totala förmåga att implementera styrmedlen. Ytterligare 16 % av kommunernas totala effektivitet förklaras av kommuntjänstemännens intressen. Modellen lämnar 35 % av den totala effektiviteten delvis oförklarad, dock finns en tendens att kommuner med borgerlig majoritet bidrar till den totala effektiviteten.

Avslutningsvis kan vi för det första slå fast att Uk-programmets temaområden (primärt i etapp 1 och 2) fortfarande inriktar sig mot ekologisk hållbarhet och i mindre utsträckning mot konkurrenskraft och försörjningstrygghet. För det andra fokuserar Ees primärt på konkurrenskraft och ekologiskt hållbarhet och i mindre utsträckning på försörjningstrygghet. Ees inriktar sig främst på att energieffektivisera transporter och befintliga byggnader samt utrustning, vilket i sin tur ökar konkurrenskraften samt minskar belastningen på miljön. Ekologisk hållbarhet är fortfarandet det mål som prioriteras mest.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Västerås: , 2014. s. 114
Serie
Studies in Social Sciences / Forskningsrapport, ISSN 1654-0611 ; 2013:1
Emneord
Energieffektiviersing, styrmedel, policy, energi, staten, kommuner
HSV kategori
Forskningsprogram
industriell ekonomi och organisation
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-24184 (URN)978-91-7485-121-2 (ISBN)
Prosjekter
En framgångsrik styrmedelsmix?
Forskningsfinansiär
Swedish Energy Agency
Tilgjengelig fra: 2014-01-14 Laget: 2014-01-14 Sist oppdatert: 2014-05-14bibliografisk kontrollert
Fell, T., Qaderi, J., Lahdenperä, J. & Guziana, B. (2014). Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska och sociokulturella utvecklingens betydelse för social hållbarhet. Västerås
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska och sociokulturella utvecklingens betydelse för social hållbarhet
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna forskningsrapport är en del i ett samverkansprojekt som tar sin utgångspunkt i redan genomförda eller pågående utvecklingsprojekt i stadsdelen Lagersberg i Eskilstuna och bostadsområdet Bäckby i Västerås. Inom ramen för Samhällskontraktet – en plattform för samverkan mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad – har en kartläggning av ovannämnda satsningars erfarenheter och nyvunna kunskaper slutförts och presenteras i denna rapport.

Tidigare forskning och insikter från samverkan med berörda tjänstemän från båda kommunerna har legat till grund för en analysmodell. Modellen tar hänsyn till såväl kommunernas specifika samhällskontext som till andra faktorer som påverkar kommunernas genomförande av handlingsplaner.

Förutom modellen utvecklas i rapporten en matris som fångar stadsdelarnas olika positioner med avseende på deras socioekonomiska och sociokulturella utveckling. Matrisen kallas för SUND (Sustainable Underprivileged Neighbourhood Development) och mäter hur hållbar den sociala utvecklingen är i utsatta bostadsområden och/eller stadsdelar. Ett samband mellan hög grad av mångetnicitet och en god ekonomisk och/eller sociokulturell utveckling förklarar delvis varför samma åtgärd får olika genomslagskraft i olika stadsdelar. Områden som kännetecknas av relativ låg grad av mångetnicitet kännetecknas, å andra sidan, av lågt socialt kapital och stagnerad socioekonomisk utveckling.

Jämfört med andra områden som ingår i studien finns det fortfarande ett stort utrymme för Eskilstuna kommun att få till en god socioekonomisk och sociokulturell utveckling i området. Stadsdelen Bäckby bör vara mån om att bevara och på sikt förbättra en redan relativt god socioekonomisk utveckling och har utrymme för att ytterligare påverka den sociokulturella utvecklingen. Bäckbys utveckling över en tolvårsperiod (2000–2012) är relativt stabil i relation till Västerås stad, medan det socioekonomiska gapet mellan stadsdelen Lagersberg och Eskilstuna kommun växer under samma tidsperiod.

Utvecklingen i stadsdelen Hallunda/Norsborg visar att det finns stor potential för Västerås stad och Eskilstuna kommun att ändra det nuvarande läget i både Lagersberg och Bäckby. Båda kommunerna visar att utvecklingen i mångetniska stadsdelar och bostadsområden inte alltid behöver stödjas av en ny eller förnyad lagstiftning, eller andra nationella satsningar. Genom resultaten från egna utvärderingar och tillämpbara forskningsresultat är kommunerna fullt kapabla att välja ”rätt” åtgärder och insatser.

Den positiva socioekonomiska och sociokulturella utvecklingen i Lagersberg och Bäckby kan vara hållbar endast om stadsdelen och/eller bostadsområdet gagnas av den på lång sikt. Från ett hela-staden-perspektiv gynnas kommunen av att de boende är mer välutbildade, även om de flyttar till andra mer attraktiva områden, så länge det sker inom kommunens gränser. Från ett områdesperspektiv leder denna utflyttning däremot till en veritabel ”braindrain”, som kan minska områdets konkurrenskraft och öka områdets och de boendes utsatthet. Kommuner bör av detta skäl eftersträva att exempelvis nyutexaminerade studenter och företagare flyttar in eller bor kvar i områden som Lagersberg och Bäckby.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Västerås: , 2014. s. 81
Serie
Studies in Social Sciences / Forskningsrapport, ISSN 1654-0611 ; 2013:2
Emneord
Miljonprogamsområde, utanförskap, segregering, kommuner, socioekonomisk hållbarhet, sociokulturell hållbarhet
HSV kategori
Forskningsprogram
industriell ekonomi och organisation
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-24185 (URN)978-91-7485-132-8 (ISBN)
Prosjekter
Hällbar stadsdelsutveckling i Västerås stad och Eskilstuna kommun
Merknad

Andra reviderade upplagan

Rapporten är finansierad av Eskilstuna kommun och Västerås stad och genomförd inom ramen för MDH:s Samhällskontraktet.

Tilgjengelig fra: 2014-01-14 Laget: 2014-01-14 Sist oppdatert: 2014-12-03
Matilda, F., Jori, L. & Fell, T. (2013). Rekryteringsmässan i Eskilstuna och Västerås: En utvärdering. Västerås: Mälardalens högskola
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Rekryteringsmässan i Eskilstuna och Västerås: En utvärdering
2013 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Västerås: Mälardalens högskola, 2013. s. 66
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-27491 (URN)
Merknad

I denna rapport redovisas en utvärdering av Rekryteringsmässan. Utvärderingen är på uppdrag av DU-sys styrgrupp utförd inom ramen för Samhällskontraktet. Samhällskontraktet är ett samverkansavtal mellan Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola.

Tilgjengelig fra: 2015-02-10 Laget: 2015-02-10 Sist oppdatert: 2016-02-25bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7209-6134