mdh.sePublications
12 51 - 57 of 57
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Mehonjic, Samra
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Hattab, Rawan
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Arbetsrelaterad stress: Hur upplever socialsekreterare arbetsrelaterad stress inom socialtjänsten?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • Råström, Evelina
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Johansson Linered, Mika
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Man, mus eller kanske bara människa?: En kvalitativ studie om manliga förskollärare och deras uppfattningar kring traditionella könsmönster i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka hur manliga förskollärare uppfattar traditionella könsmönster i sitt arbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ambition och semi-strukturerade intervjuer med åtta manliga förskollärare utgjorde grund för studien. Resultatet analyserades utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv och visade att de manliga förskollärarna påverkades av de traditionella könsmönster som ännu existerar på förskolan och detta är något männen måste förhålla sig till och utveckla strategier för att möta. I studien framkommer att vårdnadshavarnas och personalens utbildningsnivåer påverkar nivån av jämställdhet i förskolan.

  • Olofsson, Pia
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Tre äldre kvinnors livsberättelser: En kvalitativ studie kring biografiskt lärande2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Befolkningens livslängd ökar både i Sverige och resten av världen. Människor i  högre ålder påverkas av ålderism, vilket leder till ett snävt och förminskande synsätt i samhället gentemot äldre människor. Uppsatsens syfte är att skildra äldre  människors livsberättelser och genom dessa undersöka vad intervjupersonernas  uppfattning är kring deras åldrande samt vad de har lärt sig av viktiga erfarenheter i livet och vad de har lärt sig av att berätta om sitt liv. Studien är baserad på kvalitativ metod med livsberättelser som intervjuform. Resultatet visar en positiv syn på det  egna åldrandet samt en självständighet och kapacitet att hantera kriser i livet. Att  berätta om sitt liv främjade reflektion som inte förekom lika ofta i vardagslivet,  värderingar stärktes och synen på personliga egenskaper förändrades. Individernas  livsberättelser visar en nyansering till stereotypiska bilder i samhället. Resultatet  analyserades utifrån teorin biografiskt lärande, för att se vad kvinnorna har lärt sig  av sin erfarenheter, självreflektion och interaktion med andra. 

  • Lefverth, Lisa
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Leandersson, Therese
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Anknytning fungerar som bäst när barnet litar på mig: En kvalitativ studie om åtta förskollärares uppfattning om begreppet anknytning i förskolan.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka åtta förskollärares uppfattning om begreppet anknytning i förskolan. Metoden för studien är kvalitativ, åtta semistrukturerade intervjuer gjordes. Resultatet i studien visar tydligt att förskollärarna som intervjuats kopplar anknytning till trygghet. Utmaningarna som förskollärarna ser är vårdnadshavares inställning till förskolan, barngruppens storlek, språket och tidsbrist. De möjligheter som förskollärarna ser är att de kan påverka barnets anknytning genom att anpassa sitt förhållningssätt och bemötande.

  • Söderkvist, Sofi
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Nilsson, Marie
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR TILL KONCENTRERAD LEK OCH AKTIVITET: Några förskollärares tankar kring den fysiska inomhusmiljön2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet är att beskriva hur förskollärare kan ska skapa en fysisk inomhusmiljö i förskolan som möjliggör för barn att bibehålla sin koncentration i lek och aktiviteter samt hur förskollärare beskriver sitt arbete med den fysiska inomhusmiljön i förskolan. För att ta reda på om den fysiska inomhusmiljön har en betydelse så har vi utgått ifrån Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna skapar en fysisk inomhusmiljö som är tydlig och flexibel genom att observera barnen i deras lek och aktivitet. Förskollärarna lyftet vikten av att arbeta aktivt och regelbundet med den fysiska inomhusmiljöns utformning.

  • Johansson, Anna
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Rundqvist, Lovisa
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    För skriftspråklighetens skull: En kvalitativ studie om skriftspråksarbete inom Waldorf och Montessori2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att fördjupa kunskapen kring hur Waldorf- och Montessoriförskollärare ser på läroplanens reviderade skriftspråkliga uppdrag. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är socialkonstruktivistiskt och begreppet diskurs har används. Resultatet visar hur åtta förskollärare verksamma inom Waldorf och Montessori ser olika på skriftspråklighet och därmed skiljer sig åt på vilket sätt de ser på läroplanens riktlinjer och mål. Slutsatsen är att skriftspråkligheten görs till en del i de verksamheter som vi har undersökt. Införandet av digitala medier i skriftspråksuppdraget är något som kräver anpassningar inom båda dessa pedagogiska inriktningar.

  • Hoppe, Magnus
    Mälardalen University, School of Business, Society and Engineering.
    First, we take Manhattan: Creating value by changing the system from within.2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Through associations evoked by the lyrics from Leonard Cohens song First we take Manhattan, the paper explore what public values are created in a co- creation processes between actors within a public organization and a coordinating researcher representing a university. Data for the paper comes from a project for researching collaborative innovation in a municipality as well as experiences made by the author in three interlinked roles as researcher, project manager and finally as process manager for sustainable development projects involving the university and public partners.

    Four types of public values have been identified through the associative structuring approach. They are relational values, knowledge values, change values, and symbolic public values. The tension between these co-created public values reveal that existing organizational hierarchical power structures are ever present. Public values that correspond to dominating official agendas of the collaborating organizations are quite noticeable in the empirical account. Proof of the success of a formal collaboration between the university and its partners, are valued and asked for. Coordination thus favours constructions of implicit symbolic public values, where mediated symbols of the structures, processes and results appear as preferred outcomes.

    The study thus mainly reveals public values associated with what is good for the people, but not so much what is valued by the people. Complementary practical contributions that more directly could be valued by the people, when and where researchers and public professionals build relations and knowledge in order to enhance the public organizations ability to deliver public value, are given less attention.

    As a complementary contribution to method, the article introduces and discuss the pros and cons of associative structuring, that has been used in order to evoke an autoethnographic account of the researcher’s experiences of the collaboration.