mdh.sePublikationer
1 - 1 av 1
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Disputation: 2020-05-15 13:15 Beta, Västerås
    Fritz, Johanna
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Implementation of a behavioural medicine approach in physiotherapy: Determinants, clinical behaviours, patient outcomes and the implementation process2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi ökar aktivitetsförmåga och minskar sjukskrivning hos patienter med långvarig smärta ifrån muskler och leder. Ett beteendemedicinskt arbetssätt innebär att fysioterapeuten systematiskt beaktar biopsykosociala faktorer av betydelse för patientens aktivitets- och delaktighetsförmåga. Aktiv patientmedverkan är centralt och beteendeförändringstekniker används för att stödja patientens beteendeförändring. Var sjunde patient på en vårdcentral söker för långvarig smärta ifrån muskler och leder. Primärvården behöver därför implementera det beteendemedicinska arbetssättet i fysioterapi. Dock är implementering av nya arbetssätt utmanande och det finns idag sparsamt med studier som handlar om effektiv implementering av ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi. Det är därmed viktigt att öka kunskapen om hur man kan implementera ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi, för att den rekommenderade behandlingen ska komma fler patienter tillgodo. Det övergripande syftet med avhandlingen var därför att utveckla och utvärdera metoder för att stödja implementering av ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi för patienter med långvarig smärta ifrån muskler och leder.

    I studie I användes en kvalitativ flerfalldesign för att identifiera determinanter för användandet av ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi. Ett implementeringsstöd utvecklades baserat på dessa determinanter, men också baserat på teoretiska antaganden för beteendeförändring och lärande. Implementeringsstödet testades i en kvasi-experimentell studie under sex månader och utvärderades med fokus på fysioterapeuters kliniska arbetssätt i studie II och effekter på patienters hälsa i studie III. I studie IV användes en mixad metod för processutvärdering av implementeringsstödet i syfte att förklara verkningsmekanismer. Sammanlagt deltog 28 fysioterapeuter, 159 patienter och tre chefer i projektet.

    Resultatet identifierade determinanter kopplade till fysioterapeuten, patienten och arbetsplatsen. Ett implementeringsstöd utvecklades baserat på dessa determinanter och antaganden från social kognitiv teori, konstruktivistiskt lärande och the Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS)-ramverket. Implementeringsstödet bestod av handledning i klinik, kollegialt stöd, utbildningsmaterial, individuell målsättning, återkoppling på videoinspelade patientmöten, självmonitorering i dagbok, stimulering av chefsstöd och informationsblad för patienter. Fysioterapeuterna förändrade sitt arbetssätt omedelbart efter implementeringsperioden, men förändringarna vidmakthölls inte över tid. Patienterna som behandlades av dessa fysioterapeuter fick ingen ytterligare förbättring av sin hälsa jämfört med en kontrollgrupp. Fysioterapeuterna upplevde att handledningen i klinik, det kollegiala lärande, utbildningsmaterialet och den individuella målsättningen gav det mest betydelsefulla implementeringsstödet. En blandning av lärmetoder, en handlingsplan, bearbetning av erfarenheter, synergieffekter med tilltron till att använda det beteendemedicinska arbetssättet och yttre motivation identifierades som verkningsmekanismer för fysioterapeuternas förändrade arbetssätt.

    Denna avhandling bidrar till ökad förståelse för komplexiteten i vad som påverkar implementering av ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi, samt identifiering av lovande metoder och dess verkningsmekanismer för att stödja implementeringen. Vidare belyses att olika mekanismer styr initiering och vidmakthållande av beteendeförändring vid implementering. Det är därför viktigt att implementeringsstödet fokuserar på båda faktorer för att det beteendemedicinska arbetssättet ska komma patienten tillgodo. Avhandlingen illustrerar också hur teoretiska perspektiv kan kombineras för att gynna implementering i fysioterapi.